Första kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterska inom infektionssjukvård publicerad
20.3.2026 13:02:30 CET | Röda Korsets Högskola | Pressmeddelande
Infektionssjukdomar är fortsatt ett globalt problem trots medicinska framsteg. I dagarna har den första kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterska inom infektionssjukvård publicerats. Syftet med kompetensbeskrivningen är att på nationell nivå tydligt definiera den fördjupade kunskap och de avancerade färdigheter som utmärker specialistsjuksköterskan inom infektionssjukvård.
– Den första kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterskor inom infektionssjukvård är ett viktigt steg för att synliggöra specialistkompetensen i infektionsvården, säger Jason Murphy, lektor och programansvarig för utbildningen till specialistsjuksköterska inom infektionssjukvård vid Röda Korsets Högskola som har deltagit i processen och medverkat i granskningen av kompetensbeskrivningen. Samverkan som har stärkt den akademiska legitimiteten och säkerställt att beskrivningen är väl förankrad i både utbildningens innehåll och klinisk praxis.
Dokumentet beskriver den avancerade kompetensnivån för specialistsjuksköterskor inom infektionssjukvård. Det definierar kunskaper, färdigheter och ansvar som krävs för att möta dagens och framtidens utmaningar inom området, såsom antibiotikaresistens och globala hälsohot.
– Kompetenserna bygger på en Delphi-studie som genomfördes i samarbete med tidigare studenter vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot infektionssjukvård vid Röda Korsets Högskola, Johannes Haid och Emelie Härlin, och Anna Hörberg, Ph.D. vid Dalarna Högskolan. Framtagandet har varit ett samarbete mellan Swenurse och Riksföreningen för infektionssjuksköterskor, berättar Jason Murphy.
Fokus ligger på att förebygga smittspridning, arbeta evidensbaserat och personcentrerat och hantera smittsamma sjukdomar och multiresistenta bakterier. Kompetensbeskrivningen ska:
- tydliggöra den förväntade kompetensen och fungera som ett stöd för arbetsgivare, högskolor, yrkesverksamma och beslutsfattare
- främja en jämlik, personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård
- synliggöra specialistsjuksköterskans utveckling, forskning och kvalitetsförbättring inom infektionssjukvården.
En Delphi-studie är en forskningsmetod som används för att samla in och nå samsyn bland experter inom ett område.
Mer information
Läs kompetensbeskrivningen: https://rfi.nu/nyheter/kompetensbeskrivning-for-specialistsjukskoterska-inom-infektionssjukvard/
Kontakt
Jason Murphy, lektor vid Röda Korsets Högskola, www.rkh.se/jasonmurphy
Nyckelord
Kontakter
Helene Komlos GrillKommunikationsansvarigRöda Korsets Högskola
Tel:+46 8 587 516 11Tel:+46 72 519 36 05helene.komlos.grill@rkh.sewww.rkh.seRöda Korsets Högskola
Med människan i centrum och utblick mot världen är omvårdnad och hälsa i ett globalt perspektiv Röda Korsets Högskolas unika profil inom utbildning, forskning och samverkan.
Röda Korset Högskola vilar på en lång tradition – ända sedan 1867 har vi utbildat högt ansedda och eftertraktade sjuksköterskor. Högskolan gör en stor samhällsnytta och examinerar årligen cirka 200 sjuksköterskor och 50 specialistsjuksköterskor inom intensivvård, infektionssjukvård och psykiatrisk vård. Vi bidrar också till att öka kompetensen bland kliniska handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen genom att erbjuda uppdragsutbildning. Röda Korsets Högskola bedriver forskning med forskningsinriktningen ”Hälsovetenskap i ett globalt perspektiv”.
Vi finns på Campus Flemingsberg i Huddinge, Stockholm, och har 1 000 studenter och 70 medarbetare.
Följ Röda Korsets Högskola
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Röda Korsets Högskola
Om modellen Safewards i psykiatrisk heldygnsvård minskar tvångsåtgärder undersöks i ny studie8.5.2026 12:31:08 CEST | Pressmeddelande
Att förebygga och minska hot, våld och tvångsåtgärder är en angelägen fråga i psykiatrisk vård. Sådana situationer uppstår sällan isolerat, utan formas i samspelet mellan patienter, personal, vårdmiljö och organisatoriska förutsättningar. En svensk studie har undersökt om implementering av modellen Safewards minskar tvångsåtgärder och aggressiva incidenter i psykiatrisk heldygnsvård. Resultaten visade ingen statistiskt säkerställd minskning, men arbetssättet blev successivt mer integrerat i det dagliga vårdarbetet. Stärka relationer, bemötande, kommunikation och samarbete Safewards är en evidensbaserad modell som syftar till att förebygga konflikter genom att stärka relationer, bemötande, kommunikation och samarbete. Modellen består av tio konkreta insatser som kan bidra till en tryggare vårdmiljö och minska risken för hot, våld och tvångsåtgärder. – I studien jämfördes nio psykiatriska heldygnsvårdsavdelningar som införde Safewardsmodellen med nio liknande psykiatriska heldygnsvårdsav
Rapport: När NPF och PTSD överlappar hos barn som flytt21.4.2026 08:52:58 CEST | Pressmeddelande
En ny rapport från Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering lyfter hur symtom på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och traumatisering kan likna varandra – och förekomma samtidigt.
Barn som överlever tortyr - nya forskningsrön om trauma behandling17.4.2026 11:31:40 CEST | Pressmeddelande
Ingen vill tänka på att barn utsätts för tortyr. Forskningsprojektet Barn som överlevt tortyr drivs vid Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering på Röda Korsets Högskola. Projektet fokuserar på hur barn som utsatts för tortyr och kommit till Sverige på flykt kan identifieras, få vård och få sina skador dokumenterade i rättsprocesser. I podden lyfts delar av projektet om behandling av tortyrskadade barn. Catarina Nahlén Bose, lektor och forskare vid Röda Korsets Högskola, bemöter en myt utifrån en litteraturstudie tillsammans med forskarkollegan lektor Miguel Diaz: traumabehandling hjälper barn även i instabila livssituationer. Psykologerna Ronak Tamdjidi och Ferdinand Garoff berättar om en pilotstudie där intensiv traumabehandling anpassats även för mycket små barn. Samtalet leds av Frida Johansson Metso, samordnare vid kompetenscentret. I maj lanseras den världsunika antologin Torterad som barn. Tortyr, flykt och rätten att läka. Den belyser tortyr ur juri
Forskningsprojekt om förbättrad livskvalitet för äldre genom tryggare larmsamtal tilldelas 2,9 miljoner kronor från Kampradsstiftelsen1.4.2026 09:19:51 CEST | Pressmeddelande
Tryggare larmsamtal för äldre är i fokus i ett forskningsprojekt som ska utveckla en metod för mer personcentrerad kommunikation med äldre vid samtal med SOS Alarm 112. Projektet leds av professor Katarina Bohm vid Röda Korsets Högskola och har tilldelats 2,9 miljoner av Familjen Kamprads stiftelse. Projektet ska undersöka följande frågor: Vilka svårigheter, framgångsfaktorer och förbättringsmöjligheter i larmsamtal med larmoperatörer/sjuksköterskor och äldre personer, förekommer? Hur upplever äldre personer kommunikationen i larmsamtal och hur ser de på utveckling och förbättring? Hur upplever personal på larmcentralen larmsamtalet utifrån fokus på säker kommunikation med äldre personer, efter att de har utbildats i personcentrerad kommunikation? Projektet kommer att pågå i två år med start i september 2026. Kontakt: Katarina Bohm, professor vid Röda Korsets Högskola: https://www.rkh.se/katarinabohm
Smärta är en subjektiv upplevelse – nytt poddavsnitt med fokus på smärta och vikten av att utbilda sjuksköterskor i ämnet19.3.2026 08:56:33 CET | Pressmeddelande
Smärta är något vi alla kan relatera till mer eller mindre. I det här avsnittet av Röda Korsets Högskolas podd ”Omvårdnad och hälsa” är smärta i fokus. Medverkar gör Beata Molin, lektor, och Jacob Lindroos, adjunkt som intervjuas om forskning på området och hur de utbildar om smärta i sjuksköterskeprogrammet. Journalist Gabriella Ahlström intervjuar. Otillräcklig kunskap om smärta inom vårdutbildningar och klinisk praktik Smärta är ett av våra vanligaste hälsoproblem, samtidigt är kunskapsnivån om smärta ofta otillräcklig inom vårdutbildningar och klinisk praktik. Detta kan påverka hur patienter med smärta bemöts och behandlas. Därför är det så viktigt att blivande sjuksköterskor får en god kunskap om vad smärta är eftersom bemötandet av sjukvårdspersonalen också har stor betydelse för patientens smärtupplevelse. – Smärta innehåller massa variabler som måste läsas av, samtidigt som det också är en subjektiv upplevelse. Hur ont det gör och hur det påverkar kan bara patienten känna. Vi m
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum