Pappors psykiska hälsa försämras långt efter barnets födsel
23.3.2026 16:00:00 CET | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Pappor i Sverige får färre psykiatriska diagnoser under partnerns graviditet och de första månaderna efter barnets födsel, men ett år efteråt ökar diagnoserna av depression och stressrelaterade besvär. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Sichuan University i Kina som publicerats i JAMA Network Open.

– Övergången till faderskap innebär ofta både positiva upplevelser och en rad nya påfrestningar. Många uppskattar de nära stunderna med barnet, samtidigt som relationen till partnern kan påverkas och sömnen försämras, vilket kan bidra till en ökad risk för psykisk ohälsa, säger Jing Zhou, doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och delad försteförfattare till artikeln.
Studien omfattar över en miljon pappor vars barn föddes i Sverige mellan 2003 och 2021. Genom att koppla samman olika nationella register har forskarna kunnat följa hur ofta män fick en ny psykiatrisk diagnos från ett år före partnerns graviditet fram till dess att barnet fyllde ett år.
30-procentig ökning ett år efteråt
Resultaten visar att risken för att få en psykiatrisk diagnos minskade under graviditeten och de första månaderna efter födseln, jämfört med året innan. Ett år efter barnets födsel var förekomsten av ångest samt alkohol- och drogrelaterade diagnoser tillbaka på liknande nivåer som före graviditeten, men för depression och stressrelaterade besvär sågs en negativ utveckling. Dessa diagnoser ökade med över 30 procent ett år efter födseln jämfört med innan graviditeten.
– Den fördröjda ökningen av depression var oväntad och understryker behovet av att uppmärksamma varningssignaler på psykisk ohälsa hos pappor långt efter barnets födsel, säger Donghao Lu, lektor och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och artikelns sisteförfattare.
Viktigt att kunna ge stöd i rätt tid
Forskarna betonar att studien bygger på kliniska diagnoser, vilket innebär att de män som inte sökt vård inte fångas upp. Trots detta ger resultaten en tydlig bild av när i föräldraskapet som riskerna för psykisk ohälsa kan vara som störst.
– Genom att identifiera perioder med ökad sårbarhet kan vården och andra aktörer lättare erbjuda stöd. Det pratas mycket om förlossningsdepression hos nyblivna mammor, men även pappors mående är viktigt både för dem själva och för hela familjen, säger Jing Zhou.
Studien har genomförts i samarbete med forskare vid Sichuan University i Kina och Uppsala universitet i Sverige. Den finansierades av Karolinska Institutets strategiska forskningsområde i epidemiologi och biostatistik, Vetenskapsrådet och Europeiska forskningsrådet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
”Psychiatric disorders among fathers in Sweden before, during and after partner pregnancy”, Nanyan Xiang, Jing Zhou, Yifei Lin MD, Yihui Yang, Miriam Martini, Bowen Tang, Yufeng Chen, Fotios C Papadopoulos, Emma Fransson, Alkistis Skalkidou, Jin Huang, Donghao Lu, JAMA Network Open, online 23 mars 2026, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2026.2725.
Kontakter
Jing ZhouDoktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
jing.zhou@ki.seDonghao LuLektor och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
donghao.lu@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Barn med obesitas riskerar sjukdom trots normala värden23.3.2026 16:00:00 CET | Pressmeddelande
Barn som lever med obesitas men saknar tecken på metabol påverkan har ändå en tydligt ökad risk att utveckla typ 2-diabetes, högt blodtryck och rubbade blodfetter senare i livet. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i JAMA Pediatrics, visar även att barnen har stor nytta av obesitasbehandling.
Svensk studie nyanserar bilden av friska japaner23.3.2026 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Även om japanerna lever länge innebär det inte per automatik att de är friskare än andra befolkningar. Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet visar att japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om man definierar frisk som att bo hemma utan behov av formell äldreomsorg. Däremot är dödligheten bland personer som får äldreomsorg lägre i Japan jämfört med Sverige.
Högt köttintag kopplas till lägre demensrisk hos genetisk riskgrupp19.3.2026 16:00:00 CET | Pressmeddelande
Äldre personer med en genetisk risk för Alzheimers sjukdom hade inte den förväntade ökningen i kognitiv nedgång och demensrisk om de åt mycket kött. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Network Open. Resultaten kan bidra till att utveckla mer individanpassade kostråd.
Diabetesläkemedlet Ozempic kopplas till bättre psykisk hälsa19.3.2026 00:30:00 CET | Pressmeddelande
Läkemedel av typen GLP-1-receptoragonister, som ofta används för att behandla diabetes och obesitas, är förknippade med minskad sjukfrånvaro och ett minskat behov av sjukhusvård för psykisk ohälsa hos personer med depression eller ångest. Det visar en stor registerbaserad studie publicerad i The Lancet Psychiatry av forskare vid Karolinska Institutet, Östra Finlands universitet och Griffith University i Australien.
Immunceller programmeras i kroppen för att bekämpa cancer18.3.2026 17:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny metod gör det möjligt att tillverka målstyrda CAR-T-celler direkt i kroppen med förmågan att döda tumörer, rapporterar forskare vid Karolinska Institutet och University of California, San Francisco (UCSF) i Nature. Studien visar att det går att behandla flera typer av cancer i möss utan att immuncellerna behöver tas ut och bearbetas i laboratoriet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum