Unga läkare vågar inte framföra kritik

– En kultur som innebär att medarbetare inte vågar uppmärksamma brister innebär en allvarlig risk inom hälso- och sjukvården, säger Hanna Kataoka, ordförande för Läkarförbundet.   

Tystnadskultur innebär att människor upplever att de riskerar att bli straffade eller avvisade om de på något sätt bryter mot gruppens normer. Tystnadskulturer kan även uppstå när medarbetarna inte känner att de blir lyssnade på. Det kan leda till att allvarliga brister inte synliggörs och åtgärdas. Inom vården kan det få förödande konsekvenser, inte minst för patienterna. 

En ny rapport från Läkarförbundet, som bygger på svar från över 16 000 medlemmar visar att rädslan för att framföra kritik är utbredd. Endast tre av tio läkare svarar att de fullt ut vågar framföra kritik till ledningen. Läkare tidigt i karriären är de som känner sig minst bekväma i att framföra kritik. Bland AT-läkare uppger endast drygt en av tio att de känner sig helt trygga i att framföra kritik. ST-läkare upplever att klimatet är något mer tillåtande, men bara två av 10 ST-läkare känner sig helt fria att framföra kritik. 

En utbredd tystnadskultur inom sjukvården drabbar i slutänden patienterna. Bland de läkare som vågar framföra kritik till ledningen känner sig 52 procent helt trygga i att rekommendera en sjuk anhörig att söka vård på sin arbetsplats. Motsvarande andel bland dem som inte vågar framföra kritik är 10 procent. 
 
– Tystnadskultur är en arbetsmiljöfråga som behöver tas på större allvar än idag. Ett stort ansvar vilar på chefer på alla nivåer, men framför allt måste den högsta politiska ledningen göra upp med det klimat som gör att anställda inte vågar peka på fel och brister, säger Hanna Kataoka.