SLS: Nationella läkemedelslistan måste bygga på medicinskt ansvar

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har besvarat remissen Fortsatt utveckling av en nationell läkemedelslista (SOU 2025:71) och ställer sig i huvudsak bakom förslagen om fortsatt utveckling av den nationella läkemedelslistan (NLL). Samtidigt varnar SLS för betydande patientsäkerhetsrisker om inte ansvar, arbetsprocesser och tekniska lösningar samordnas bättre innan nästa steg tas.

– En gemensam läkemedelslista kan bli ett viktigt verktyg för säkrare vård. Men ett giltigt recept är inte alltid detsamma som en aktuell ordination. Ska systemet fungera måste det spegla patientens faktiska behandling – dag för dag, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande för Svenska Läkaresällskapet.

SLS betonar att journalens uppdaterade ordinationslista, under behandlande läkares medicinska ansvar, måste vara den primära informationskällan för patientens aktuella läkemedelsbehandling. Den nationella läkemedelslistan bör stödja detta genom automatisk och dubbelriktad uppdatering mellan journalsystem och NLL.

I dag saknas en gemensam informationsmodell och tekniska lösningar för automatisk matchning mellan journal och NLL. Det innebär att vårdpersonal manuellt måste identifiera och korrigera skillnader mellan systemen – ett arbete som både är tidskrävande och innebär risker.

– Det är orimligt att förskrivare och farmaceuter ska behöva lägga tid på att reda ut skillnader mellan olika listor. Utan tekniskt stöd riskerar vi både ökad administration och minskad patientsäkerhet, säger Mikael Hoffmann, tidigare ordförande för SLS kommitté för läkemedelsfrågor.

SLS efterlyser därför:

• krav på automatisk matchning och dubbelriktad uppdatering mellan journalsystem och NLL
• en nationell informationsmodell för läkemedelsordinationens olika steg och giltighetstid
• tydligare ansvarsfördelning mellan myndigheter, regioner och vårdgivare
• uppdaterade föreskrifter från Socialstyrelsen som klargör läkarens ansvar för både enskilda ordinationer och helheten i patientens läkemedelslista

SLS betonar också att utvecklingen inte enbart får drivas av tekniska och juridiska krav, utan måste utgå från patientens behov och vårdens arbetsprocesser. Om nödvändiga förändringar inte genomförs i tid inför planerade systemuppdateringar 2028 finns en påtaglig risk att ineffektiva arbetssätt byggs in i nya IT-system.

– Nu finns en möjlighet att göra rätt från början. Det kräver nationell samordning och att vi tydligt slår fast att det medicinska ansvaret och patientsäkerheten måste styra den tekniska utvecklingen – inte tvärtom. Beslut som fattas nu kommer att påverka hur läkemedelshanteringen fungerar i hela landet under lång tid framöver, säger Mikael Hoffmann, tidigare ordförande för SLS kommitté för läkemedelsfrågor.

Avslutningsvis stödjer SLS förslaget om en samordningsfunktion mellan vård, apotek, myndigheter och patientföreträdare och framhåller att professionens expertis måste vara en självklar del i det fortsatta arbetet.

Läs SLS remissvar

För pressfrågor kontakta:

Mikael Hoffmann, tidigare ordförande i SLS kommitté för läkemedelsfrågor

mikael.hoffmann@liu.se