Nya rödlistan en stark varningssignal om krisen för naturen

– Den nya rödlistan är ännu ett tydligt tecken på att vi har en kris för den biologiska mångfalden inte bara globalt, utan även i Sverige. För att bryta trenden behövs krafttag från politiskt håll inte minst kring dagens skogs- och jordbruk, som är förödande för många arter, säger Gustaf Lind, generalsekreterare vid Världsnaturfonden WWF. 

Men den senaste tiden har det tagits många politiska beslut i fel riktning för arternas fortlevnad, menar WWF. För att vända trenderna behöver Sverige bland annat mer effektiva fridlysningsregler, bättre kontroll av att miljölagstiftning följs, ökade satsningar på åtgärdsprogram för hotade arter, samt ökat skydd och restaurering av natur. 

Att en art helt dött ut nationellt tar ofta lång tid att säkerställa. Trots det har över 200 kända arter konstaterats utdöda från Sverige sedan år 1800, enligt SLU Artdatabanken. Sedan 2020 antas ytterligare 46 arter ha dött ut nationellt visar rödlistan, till exempel kronärtsblåvinge, veronikanätfjäril och skalbaggen älvängslöpare. 

– Att många arter hotas eller försvinner helt sker trots att riksdagen har tagit beslut om att bevara Sveriges arter i livskraftiga bestånd. Utan ett kraftigt förstärkt naturvårdsarbete kommer vi att förlora ännu fler arter, säger Emelie Nilsson, expert svensk naturvårdspolicy på WWF. 

Ugglor är en av de grupper som det går tydligt allt sämre för: Både fjälluggla och tornuggla bedöms nu vara nationellt utdöda, medan en av våra vanligaste ugglor – pärlugglan – går från att vara livskraftig till att bli klassad som starkt hotad.  

Av bedömda storsvampar är idag nästan en fjärdedel rödlistade och för över 70 procent av dessa är skogen en viktig livsmiljö. 

–  De största orsakerna till att arter rödlistas på land är olika effekter av skogsbruket och igenväxning, vilket skickar en tydlig signal om att det behövs en jordbruks- och skogspolitik som är mer anpassad till naturen, säger Emelie Nilsson. 

Även för flera däggdjur fortsätter utvecklingen åt fel håll. Bland annat flyttas igelkotten från nära hotad till hotad. För Östersjötumlaren, en särskild population av tumlare, är läget fortsatt mycket allvarligt och den kvarstår som akut hotad, men nu rödlistas även tumlaren för första gången som art. Detsamma gäller illern, vikaren och älgen som klassas som nära hotade. 

– Det innebär inte att älgen är på väg att försvinna. Däremot är det en signal om att se över hur vi förvaltar älgen och skogen i Sverige för att säkerställa att vi kan behålla en livskraftig älgstam, säger Benny Gäfvert, rovdjursexpert på WWF. 

Så många som 21 matfiskar finns nu med på rödlistan. Torsken får en kraftigt försämrad status och listas nu som starkt hotad. På listan återfinns också sill/strömming och lax från Östersjön, liksom tunga och gråsej, som alla är nya på listan. Fler fiskarter bedöms dessutom som mer hotade än tidigare, däribland havskatt och kummel. 

– Förändringarna beror främst på överfiske, men även miljögifter, klimatförändringar, förlust av livsmiljöer och bottentrålning bidrar till den negativa utvecklingen, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på WWF.   

Däremot går det bättre för utter, havsörn och långbensgroda som nu lämnar rödlistan.  

– Att trenden vänt för dessa arter är tack vare aktiva åtgärder för att restaurera natur - ett tecken på att vi behöver skala upp restaureringen för att rädda fler arter, säger Emelie Nilsson. 

Fakta om rödlistan

Den svenska rödlistan är Sveriges officiella bedömning av risken att arter försvinner från landet. Bedömningarna bygger på naturvårdsunionen IUCN:s internationellt fastställda kriterier för rödlistning och uppdateras regelbundet för att spegla ny kunskap om arternas tillstånd och trender.  

Cirka 23 000 arter har bedömts och 23 procent en något högre andel är hotade nu än 2020, då den förra rödlistan kom. 

45 procent av Sveriges fågelarter är rödlistade, 32 procent av fiskarna, 35 procent av däggdjuren och 38 procent av dagfjärilarna.   

Läs mer om  rödlistan här. 

WWF har ett flertal naturvårdsprojekt i Sverige med fokus på att rädda särskilda arter. Några exempel är fjällräv, jaktfalk, igelkott, storspov, läderbagge, ögonfläcksbock och mnemosynefjäril.