Hårdvara som strategisk oumbärlighet – vad betyder det för Sverige?

Förra veckans EU-toppmöte skulle enligt planerna ha fokuserat på att stärka EU:s strategiska konkurrenskraft. Så blev det inte - i stället ägnades stora delar av toppmötet åt att hantera krisen i Mellanöstern samt Ungerns veto mot EU-lån till Ukraina. Ungern går till val den 12 april, så det här kan mycket väl vara Viktor Orbáns sista toppmöte.

På andra sidan Atlanten har diskussionerna kring amerikansk utrikespolitik gått varma de senaste veckorna. Hur ska vi tolka presidentens utrikespolitiska doktrin? Vad är det som händer i Vita huset? Och hur ska Europa agera i detta?

”Jacksonism” är ett amerikanskt begrepp som sedan ett par veckor tillbaka diskuteras flitigt på amerikanska universitet och i medier. Det åsyftar en nationalistisk, populistisk och aggressiv utrikespolitik. Begreppet härstammar från Amerikas sjunde president, Andrew Jackson, vars utrikespolitiska linje prioriterade fysisk styrka, rivalitet och ekonomisk makt. Jackson var också var den som först myntade ”America first”. Känns det igen?

Det var den amerikanske forskaren och Wall Street Journal-kolumnisten Walter Russel Mead, som vid ett symposium på Schloss Elmau i Bayern återupplivade begreppet och gjorde det till månadens ”talk of the town”. I ett föredrag kallat ”The World in Pieces” resonerar han kring i den internationella ordningen och vad som ligger framför oss. Meads diagnos är barsk: världen går in i en fas av minskat strategiskt förtroende mellan länder och regioner, samtidigt som teknologisk konkurrens och inrikespolitiska påtryckningar ökar risken för geopolitiska felbedömningar. Mead tror inte på en snabb återgång till den gamla ordningen. Två strömningar i amerikansk utrikespolitik som under efterkrigstiden har varit dominerande – förändring genom handel och internationellt främjande av demokrati – är idag borta med vinden.

”Vi befinner oss i dag djupare i en förkrigstid än vad många tror,” summerar Walter Russel Mead.

Har Mead rätt? Befinner vi oss i en förkrigstid och om så är fallet, vad betyder detta för oss? Oavsett vad som händer, kommer det att hända snabbt. Står vi beredda? Låt mig citera Mario Draghi: ”Europe has wartime challenges but peacetime institutions.” Draghi säger också att allt vi (Europa) gör framöver kommer vi att göra under stor press.

Hårdvara som en strategisk oumbärlighet. I den nya världen är det ingen självklarhet att Europa och europeiska länder har en plats vid förhandlingsbordet när viktiga beslut fattas. I den nya världsordningen handlar mycket om två saker: absolut styrka (det vill säga ekonomisk, teknologisk, politisk, militär styrka) eller strategisk oumbärlighet. Som liten ekonomi bör Sverige jobba på två fronter: stärka Europa ekonomiskt och teknologiskt och samtidigt öka sin egen strategiska oumbärlighet. I båda fallen spelar hårdvara en viktig roll.

I takt med att globala värdekedjor rubbas och kraven på nationell försörjningsförmåga tilltar, ökar också efterfrågan på avancerad hårdvara, såsom infrastruktur, energisystem, avancerade material, produktionskapacitet, transporter och leveranskedjor. Hårdvara håller återigen på att bli en mycket viktig insatsvara i den globala ekonomin, och är idag en strategisk resurs som definierar ditt lands handlingsutrymme. Samtidigt blir fysisk AI, alltså AI som inte bara finns i mjukvara utan som är förkroppsligad i en fysisk enhet – en ömsesidigt förstärkande brygga mellan mjukvara och hårdvara.

Mjukvara kan skalas upp och flyttas nästan helt utan friktion eller motstånd. När det kommer till hårdvara är tillvaron en helt annan: marginalkostnaderna enorma, ledtiderna långa. Hårdvara kan inte omlokaliseras på ett par millisekunder genom en fiberkabel eller 5G.

I senaste numret av the Economist resonerar tech-investeraren Paul Achleitner om just detta; vi rör oss bort från en ekonomi som premierat hastighet och optimering till en som premierar uthållighet och industriell djupkompetens. Länder och företag som kontrollerar hela kedjor – från råvaruförädling till produktion och drift – får ett strukturellt övertag som inte kan ”kodas ikapp”. Konkurrensen framöver handlar därför mindre om innovationstakt i mjukvara och mer om förmågan att långsiktigt bygga, finansiera och skydda det materiella fundamentet för den digitala ekonomin.

Sveriges strategiska fördelar i detta är uppenbara. Vi har flera gamla och starka industriföretag – de är moderna, snabbrörliga och samarbetar tätt med yngre och mer entreprenöriella bolag. Vi har en välutbildad arbetskraft, ett djupt ingenjörskunnande, stabila institutioner, och en snabbrörlig och snabbväxande start up-sektor som rör sig sömlöst i världen. Sverige har både kompetens och framgångsrika företag inom såväl hårdvaru- som mjukvarubranschen och det gör oss unika och starka - särskilt i förhållande till vår storlek. Det gör oss till en så kallad ”niche superpower”, som King’s College-forskaren Gesine Webers uttrycker det.

Om Sylvia Schwaag Serger

Sylvia Schwaag Serger är vd för IVA och professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Sylvia är en av Sveriges mest erfarna röster inom innovation, teknik och samhällsutveckling. Hon har en gedigen internationell bakgrund och är en efterfrågad expert i medier kring Sveriges konkurrenskraft, framtidens industri, AI, ekonomisk historia och Kina.

Vill du komma i kontakt med Sylvia Schwaag Serger så är du välkommen att kontakta IVAs pressansvarig per.andersson@iva.se, 072-071 39 73. 

Tidigare vd-ord: 

Vad händer med EU när världen förändras?  För att Europa skall kunna förverkliga sin potential behöver Lissabonfördraget moderniseras för att snabba på beslutsfattandet och processerna. Ett mer snabbfotat EU är avgörande för att kunna agera handlingskraftigt framöver.

"Made in Europe" – pragmatisk nödvändighet eller farlig protektionism? Vad i består EUs strategiska kapital och hur kan vi dra fördelar av detta i vår nya värld? Man behöver inte vara störst och starkast i världen för att ha inflytande eller vara strategiskt relevant. Det räcker att vara strategisk och smart.

Sverige kan vara EU:s "speedboat" för ökad konkurrenskraft. Våra nordiska regeringschefer argumenterar för ett tätare nordiskt samarbete, inte som ersättning för EU, utan som en speedboat, som kan stärka det europeiska samarbetet genom att gå före med initiativ- och handlingskraft.

Den mellanmänskliga transatlantiska länken är stark. Den transatlantiska länken är inte bruten – den är djupt förankrad genom familjeband, gemensamma värderingar och USA:s avgörande roll i att skapa fred och frihet i Europa efter andra världskriget. Amerikaner och européer förenas av tilltron till demokrati och strävan efter ett gott liv. 

AI- och robotikboomen - vem tar ansvar för att Sverige inte hamnar på efterkälken? Vi ska inte frukta ny teknik – vi ska omfamna de möjligheter den ger. Men det kräver handlingskraft från samhällets samtliga sfärer.

Den ultrasnabba teknikutvecklingen förändrar allt – hur möter vi den? Den tid vi lever i nu är unik och går inte att jämföra med något vi tidigare sett. Det ställer väldigt tuffa krav på beslutsfattare här och nu – inte bara politiker, utan även rektorer för lärosäten, företagsledare och myndighetschefer.

Prenumerera på IVAs nyhetsbrev

Nyhetsbrevet Aktuellt från IVA skickas varannan tisdag (udda veckor) och ger dig senaste nytt om vad som händer på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), aktuella seminarieinbjudningar, nya IVA-rapporter och andra nyheter och artiklar. 

Registrera dig som prenumerant