Varannan svensk har känt sig ensam – mest påtagligt bland unga vuxna

År 2023 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) ensamhet som ett akut globalt hälsohot.
I Ifs årliga nordiska hälsorapport blir det tydligt att många i Sverige upplever ensamhet. Totalt uppger 52 procent av svenskarna att de har känt sig ensamma eller socialt exkluderade de senaste 12 månaderna och 25 procent har känt sig ensamma regelbundet eller då och då.

I undersökningen fick respondenterna också svara på en öppen fråga: Vad får dig att känna dig ensam eller socialt exkluderad? Med hundratals svar framträder ett återkommande tema där brist på nära relationer, särskilt till vänner eller familj spelar in i ensamheten. Samtidigt beskriver många svenskar en ensamhet som inte nödvändigtvis betyder att man är fysiskt ensam, utan snarare en känsla av att känna sig utanför. Ett annat framträdande mönster är brist på energi. Flera beskriver att de saknar ork att upprätthålla relationer.

– När människor upplever att de saknar energi att vårda relationer kan det skapa en negativ spiral, där ensamhet minskar energin och låg energi gör det svårare att upprätthålla sociala kontakter, säger Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If.

Unga mer ensamma än de äldre åldersgrupperna
I samtliga nordiska länder är mönstret tydligt: unga vuxna rapporterar högre nivåer av ensamhet än äldre åldersgrupper. I Sverige är det hela 63 procent i åldern 18–29 år som uppger att de känt sig ensamma, varav 13 procent regelbundet och 20 procent då och då. Unga kvinnor utmärker sig som den grupp som i högst grad svarar att de har upplevt ensamhet regelbundet (15 procent).

Som jämförelse är det i åldersgruppen 60–79 endast 2 procent som svarar att de känt sig ensamma eller exkluderade regelbundet under det senaste året. Bland de personer som gått i pension är siffran 3 procent.

– De högre nivåerna av ensamhet bland unga vuxna bör ses som en varningssignal och kan delvis förklara varför många unga kämpar med sin psykiska hälsa. Sociala relationer formas annorlunda i dag, och många unga beskriver att de har nätverk, men inte nödvändigtvis relationer som ger stöd när det behövs. Att adressera denna samhällsutmaning är ett viktigt steg i det förebyggande hälsoarbetet, säger Kristina Ström Olsson.

Få höginkomstare upplever ensamhet regelbundet
Undersökningen visar att personer med högre inkomster i Sverige mer sällan känner sig ensamma jämfört med låginkomsttagare. Endast 3 procent av höginkomstgruppen uppger att de har känt sig ensamma regelbundet under det senaste året, medan motsvarande andel bland låginkomsttagare är 16 procent.

Ensamhet leder till negativa hälsoeffekter
Nästan 7 av 10 svenskar som har känt sig ensamma uppger att det haft negativa effekter på deras hälsa. Den vanligaste konsekvensen är att man känt sig otillräcklig i vardagen, det uppger 35 procent. Nästan lika många, 30 procent, har upplevt ångest kopplat till ensamhet och var fjärde svensk har haft sömnproblem.

– Ensamhet blir något man bör ta på allvar när den börjar påverka vardagen, till exempel genom återkommande känslor av otillräcklighet, oro eller sömnproblem. Då finns det en tydlig koppling till både psykisk och fysisk hälsa, säger Kristina Ström Olsson.

If vill stödja samhällsdiskussionen om ofrivillig ensamhet, minska stigmat kring den och bidra till att hitta lösningar som minskar ensamhet, så att så många som möjligt känner en känsla av samhörighet. Läs artikeln: Ensamhet: den tysta folkhälsoutmaningen i Norden.

Om undersökningen:
Undersökningen är genomfört av Verian och baseras på svar från 4 126 personer i Sverige, Norge, Danmark och Finland, varav 1 001 i Sverige. Datainsamlingen genomfördes 4–11 februari 2026 via webbenkäter bland personer i åldern 18–79 år.