Digital välfärd: enklare men mindre tryggt
30.3.2026 08:00:00 CEST | Försäkringskassan | Pressmeddelande
Digitala tjänster är i dag det vanligaste sättet att komma i kontakt med välfärden. Utvecklingen ger ökad tillgänglighet och smidigare ärenden men personer i mer komplexa eller föränderliga livssituationer riskerar att hamna utanför. Samtidigt handlar inte kontakter mellan individer och myndigheter enbart om information utan också om trygghet, bekräftelse och förståelse vilket också påverkas av de digitala tjänsterna. Det här visar en ny kunskapsöversikt som forskare på Linköpings Universitet tagit fram på uppdrag av Försäkringskassan.
Kunskapsöversikten visar att digitalt utanförskap ofta är situationsbundet. Det handlar sällan om vissa bestämda grupper av personer som hamnar utanför, utan snarare om situationer där individens förutsättningar eller ärendets komplexitet inte fullt ut passar de standardiserade digitala processerna. Personer i komplexa livssituationer kan därför oftare behöva komplettera den digitala kontakten med stöd från andra.
Studier av digitala välfärdsmöten visar också att många kontakter mellan individer och myndigheter inte enbart handlar om information, utan också om trygghet, bekräftelse och förståelse. Digitala tjänster förändrar relationen mellan individ och myndighet genom ökade krav på självständighet och minskad dialog.
När digitala tjänster inte räcker till söker människor hjälp på andra håll. Bibliotek, kommunala kontaktcenter, civilsamhällets organisationer och anhöriga spelar därför en avgörande roll för att digitala välfärdstjänster ska fungera i praktiken, trots att detta stöd ofta ligger utanför deras formella uppdrag.
– Försäkringskassan har stort fokus på att utveckla digitala tjänster men vi vet också att den mänskliga kontakten aldrig kan ersättas helt, vilket den här kunskapsöversikten visar. Ibland behöver man hjälp för att använda digital teknik och ibland handlar det om trygghet och få det bekräftat att man har gjort rätt, säger Annicka Ernestam, områdeschef på Försäkringskassan.
Kunskapsöversikten visar att digitaliseringens konsekvenser behöver följas över tid. I takt med att automatisering och digitala självbetjäningstjänster utvecklas krävs fortsatt kunskap om hur de påverkar tillgänglighet, rättssäkerhet och tillit – särskilt för personer i mer utsatta livssituationer.
Försäkringskassan har i uppdrag av regeringen att stödja forskning om socialförsäkringen. Denna I Fokus-rapport är en bearbetning av en kunskapsöversikt som Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap, Ida Lindgren, professor i informatik, och Ahmed Kaharevic, fil.dr i statsvetenskap vid Linköpings universitet, har tagit fram på uppdrag av myndigheten
Kontakt:
Linköpings universitet, presstjänst: tel 013-28 28 00
Ansvarig forskare: elin.wihlborg@liu.se
Nyckelord
Kontakter
Pressjour
Tel:010-116 98 88press@forsakringskassan.seDokument
Om Försäkringskassan
Försäkringskassan utreder och beslutar om rätt till ersättning från socialförsäkringen - exempelvis barnbidrag, föräldrapenning och sjukpenning. Det är riksdag och regering som beslutar vilka lagar och regler som ska gälla.
Försäkringskassan är en av Sveriges största myndigheter med medarbetare på 60 orter. Våra utbetalningar står årligen för ungefär en femtedel av statens budget.
Följ Försäkringskassan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan
Stockholm: Färre barn – så minskar barnbidraget24.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
I december år 2025 betalade Försäkringskassan ut 627 miljoner kronor i barnbidrag till föräldrar i Stockholms län. Det är en minskning med 4,5 procent jämfört med december 2019. – De senaste tio åren har födelsetalen i Sverige varit minskande och därför sjunker också utbetalningarna av barnbidrag, säger Patrik Zetterberg, analytiker på Försäkringskassan.
Färre barn i Sverige – barnbidragen minskar24.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
I december år 2025 betalade Försäkringskassan ut 2,65 miljarder kronor i barnbidrag. Det är en minskning med 4,6 procent jämfört med december år 2019. – De senaste tio åren har födelsetalen i Sverige varit minskande och därför sjunker också utbetalningarna av barnbidrag, säger Patrik Zetterberg, analytiker på Försäkringskassan.
Sjukpenning: Låg inkomst dubbelt så vanligt hos de som begår brott3.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Bidragsbrott inom sjukpenning uppskattas kosta skattebetalarna 800 miljoner kronor varje år. Ekonomisk situation, kön, ålder och födelseland påverkar risken för att en person begår bidragsbrott. Drivkrafter kan vara behov av pengar, girighet, brister i regelverket som skapar tillfällen eller att brottet är en del av yrkeskriminalitet. Det visar Försäkringskassans lägesrapport om bidragsbrott inom sjukpenning som publiceras idag, tredje april.
Många missar extra ersättning vid långtidssjukskrivning10.2.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
De flesta anställda i Sverige har rätt till extra ekonomisk ersättning genom kollektivavtal vid längre tids sjukdom. Trots det verkar många gå miste om ersättningen visar en ny analys från Försäkringskassan.
Socialförsäkringen 10 miljarder dyrare 20263.2.2026 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2026 väntas utgifterna för socialförsäkringen öka med ungefär 10 miljarder och landa på totalt 257 miljarder kronor, vilket motsvarar 17,1 procent av statens samlade utgifter. Under kommande år ökar utgifterna ytterligare, till cirka 261 miljarder 2027, främst på grund av regeländringar inom statligt tandvårdsstöd, höjd pensionsålder, stigande löner och fler assistansberättigade. Det visar Försäkringskassans utgiftsprognos som skickats till regeringen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum