Tio år med unika föreskrifter för bättre organisatorisk och social arbetsmiljö

Vård och omsorg är den bransch som haft flest krav på att åtgärda brister med hänvisning till OSA sedan reglerna infördes – drygt 8 500 hänvisningar. OSA syftar till att förebygga ohälsa kopplad till hur arbetsgivaren organiserar arbetet, leder och fördelar resurser och krav. Föreskrifterna infördes för att göra det enklare för arbetsgivare att identifiera och förebygga risker kopplade till ohälsosam arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling – vanliga orsaker till arbetsrelaterad stress och sjukskrivningar.

– Vi alla – arbetsgivare, arbetstagare och samhället i stort – har mycket att vinna på att skapa balans mellan krav och resurser i organiseringen av arbetet. Ohanterade brister, som innebär obalans i arbetets krav och resurser, är en risk inte bara för ohälsa, utan bidrar också till många andra risker i arbetsmiljön. Genom att arbetsgivare arbetar systematiskt för att nå en balans, stärks både människors hälsa och verksamheters hållbarhet, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig inom OSA på Arbetsmiljöverket.

OSA-arbete kräver systematik

Arbetsmiljöverket har under flera år arbetat aktivt med OSA-föreskrifterna genom att utvärdera hur reglerna används och vilken effekt de fått i praktiken. Vi har också låtit ta fram kunskap om vilka hinder som finns i tillämpningen av regelverket och använt föreskrifterna som utgångspunkt i flera nationella inspektionsinsatser. Vi har även kommunicerat för att öka kunskapen om reglerna. Trots ökad medvetenhet, större kunskap och tillämpning hos både arbetsgivare och skyddsombud kvarstår betydande utmaningar i balansen mellan verksamhetens krav och resurser för att möta dem. Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö är en viktig byggsten i att nå balans mellan krav och resurser. Utmaningen ligger främst i att arbeta systematiskt, i vardagen och där besluten fattas.

– Den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön hänger ihop. Högsta ledningsnivån behöver se till helheten och få in arbetsmiljöarbetet i det strategiska arbetet, i hur arbetet organiseras, resurssätts och genomförs. Chefer närmast verksamheten lämnas oftast ensamma med OSA-arbetet. De har inte alltid tid, rätt stöd eller befogenhet att fatta beslut för att åtgärda brister kopplade till obalans i OSA, säger Ulrich Stoetzer.

OSA är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), som alla arbetsgivare enligt lag är skyldiga att bedriva. Det innebär att arbetsgivare kontinuerligt ska undersöka, bedöma, åtgärda och följa upp risker i arbetsmiljön – inte bara fysiska risker som buller, belysning och maskiner - utan även organisatoriska och sociala risker. Hur arbetet planeras, leds och organiseras påverkar ohälsosam arbetsbelastning, risker för kränkande särbehandling och arbetstidens förläggning.

Viktigt med dialog

En grundläggande del i OSA-arbetet är kontinuerlig dialog mellan chef och medarbetare men även mellan chef och högsta ledningen. Genom regelbundna samtal kan arbetsgivaren fånga upp signaler om för hög arbetsbelastning eller risk för kränkande särbehandling. 
– Om du som arbetstagare upplever att arbetsmiljön är dålig ska du tala med din närmaste chef. Om ingenting händer kan du kontakta ditt skyddsombud. Finns det inget skyddsombud på din arbetsplats kontaktar du ditt fackförbund, säger Ulrich Stoetzer.

Viktiga förutsättningar för nå effekt inom OSA

Ett effektivt och framgångsrikt förebyggande arbetsmiljöarbete inom OSA kräver en ökad kunskap hos högsta ledningen om vad organisatorisk och social arbetsmiljö faktiskt innebär, liksom en tydlig prioritering där arbetsmiljöfrågorna ses som en strategisk fråga och kvalitetsfråga. Första linjens chefer behöver befogenheter och rätt stöd för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder i praktiken. Det är också avgörande med en kontinuerlig dialog mellan ledning och verksamhet om krav, resurser och konsekvenser. Åtgärder i handlingsplaner behöver också systematisk följas upp, så att beslutade åtgärder verkligen genomförs och får avsedd effekt.

Så kan arbetsgivare förebygga ohälsa

Ohälsosam arbetsbelastning:
Anpassa resurserna till de krav som ställs i arbetet. Om det är en obalans mellan krav och resurser kan arbetsgivaren antingen minska kraven i arbetet eller tillföra resurser. Det kan exempelvis handla om att ta bort uppgifter, tillföra tid eller kunskap för uppgifterna, eller öka bemanningen.

Arbetstid:
Vissa typer av arbetstider, som skiftarbete, nattarbete, långa arbetspass eller ständig nåbarhet kan påverka hälsan negativt. Det är viktigt att ta hänsyn till detta när arbetstiden planeras och att motverka eventuella hälsorisker.

Kränkande särbehandling:
Var tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras. Arbetsgivaren ska motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan bidra till kränkande särbehandling. Det ska finnas rutiner som tydliggör hur och var den som ändå utsätts snabbt kan få hjälp, till exempel genom företagshälsovård.