Ny studie: Hopp kan hålla människor kvar i ovisshet

Rikard Engblom är etnolog och forskare i socialt arbete vid Örebro universitet. I en ny studie utforskar han samspelet mellan hopp och hopplöshet hos flyktingar som lever under hot om utvisning från Sverige.

– Långvarig ovisshet är dränerande på ett existentiellt plan. Många beskriver att de inte kan planera sin framtid, att de förlorar motivation att lära sig språket och bygga sociala kontakter. Det kan kännas som att livet sätts på paus, säger han.

Vardagen blir en balans mellan att hoppas och att försöka gå vidare. Många visar trots ovissheten stark handlingskraft.

– Trots mycket svåra omständigheter försöker de hålla ihop vardagen, hitta sätt att försörja sig och skapa ett liv som går att leva, om än tillfälligt.

Hopp kan ge styrka – men också försvåra

Rikard Engbloms studie visar att hopp spelar en dubbel roll. Det kan ge kraft att fortsätta – men också göra att människor blir kvar i en mycket osäker situation.

– Att asyllagstiftningen ger möjlighet till nya prövningar gör att många individer fortsätter hoppas på uppehållstillstånd i Sverige, år ut och år in, trots att chanserna kan verka minimala. Särskilt i dagens läge, där möjligheterna begränsas än mer och kontrollerna och kraven för att få uppehållstillstånd ökar. Under tiden accepterar de ett liv i undanskymd tillvaro med begränsade möjligheter, säger han.

De som möter människor i utsatthet bör därför vara varsamma med hur de förstärker hopp, menar Rikard Engblom. Hopp som inte infrias kan leda till stor besvikelse – och ibland kan hopplöshet leda till att människor omprövar sina val och söker andra vägar.

– Det är viktigt att inte bara visa empati, utan också hjälpa personen att förstå vilka verkliga handlingsalternativ som finns och stödja dem i att ta steg som faktiskt är möjliga.

Vill se tydligare vägar vidare

Rikard Engblom menar att dagens system skapar en växande grupp människor som lever i ett juridiskt och existentiellt limbo – personer som inte får stanna men inte heller återvänder.

– Det är en ohållbar situation både för individen och för samhället. Det behövs tydligare vägar vidare och bättre möjligheter till stöd och försörjning. Risken är annars att desperationen leder människor in på alternativa vägar, i värsta fall till kriminalitet eller destruktiva handlingar, säger han.

Fakta:  Studien bygger på etnografiskt fältarbete genomfört 2017–2018 i en svensk landsbygdskommun. Materialet omfattar observationer och intervjuer med personer som fått avslag på sin asylansökan och lever med hot om utvisning.

Här kan du ta del av den vetenskapliga artikeln The Double‑Edged Swords of Hope and Hopelessness: Ethnographic Insights Among Deportable Refugees in Sweden  som publicerats i tidskriften Nordic Journal of Migration Research.