Uppföljning visar brister i styrningen – MUCF och Sametinget vill se tydlig ambitionshöjning inom minoritetspolitiken

– Vi ser att det saknas en samlad och långsiktig styrning av minoritetspolitiken och det gör att arbetet blir splittrat och att insatser inte får genomslag. För att det minoritetspolitiska målet ska uppnås krävs en väsentligt ökad ambitionsnivå från regeringen, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör på MUCF.

I uppföljningen av minoritetspolitiken konstateras att över 400 regeringsuppdrag har beslutats inom området sedan 2010. De många korta uppdragen har lett till en fragmentering och det saknas en bild av hur olika myndigheters verksamhet ska samspela för att gemensamt bidra till måluppfyllelsen.

Rapporten visar också på en tillbakagång i villkoren för nationella minoriteters delaktighet och inflytande. Företrädare för nationella minoriteter upplever att det saknas forum för verkligt inflytande och att mycket ansvar vilar hos minoriteterna att ta egna initiativ för att påverka beslut. Samtidigt som nivåerna på statsbidragen till organisationer som företräder nationella minoriteter är otillräckliga. Regeringen har under 2025 sänkt ett flertal statsbidrag inom minoritetspolitiken, vilket har haft negativa konsekvenser i förhållande till både nationella minoriteters och kommuners möjligheter att bidra till genomförandet av minoritetspolitiken.

– Det är tydligt att förutsättningarna för delaktighet och inflytande behöver förbättras. Organisationer som företräder nationella minoriteter spelar en nyckelroll i arbetet för att nå det minoritetspolitiska målet, säger Lars-Ove Sjajn, kanslichef på Sametinget.

I rapporten efterfrågas mer konkreta insatser mot diskriminering och att skyddet mot diskriminering stärks, bland annat genom att språk införs som diskrimineringsgrund. Både rapporter och minoriteternas egna erfarenheter visar att rasism och utsatthet har ökat. För att stärka myndigheters arbete mot diskriminering av nationella minoriteter krävs en större samverkan med nationella minoriteter för att ta vara på deras erfarenheter och perspektiv på hur diskriminering och rasism tar sig uttryck.

Uppföljningen visar även på behov av att öka tillgången till utbildning på nationella minoritetsspråk, bland annat genom att inkludera modersmålsundervisningen i skolans reguljära timplaner och en ökad tillgång på lärare. I dagsläget saknas möjlighet att bli ämneslärare i flera av minoritetsspråken.

MUCF och Sametinget poängterar att återkommande rekommendationer från uppföljningsmyndigheterna samt företrädare för nationella minoriteter inte fått genomslag i regeringens styrning. Flera andra rapporter, bland annat från Diskrimineringsombudsmannen, Institutet för mänskliga rättigheter och Riksrevisionen, pekar i samma riktning.

– Efter 25 år av minoritetspolitik finns fortfarande stora brister som handlar om delaktighet samt främjande av kultur och språk. Många nationella minoriteter möts fortfarande av diskriminering, hat och hot. På MUCF kommer vi nu tillsammans med Sametinget att driva på det arbetet så att vi kan skapa förutsättningar för ett bättre samhälle för alla, säger Magnus Jägerskog.

Om rapporten
Rapporten redovisar minoritetspolitikens utveckling 2025 och är en del av den årliga uppföljningen av minoritetspolitiken med rekommendationer till regeringen. Årets rapport är den första som MUCF lämnar, tillsammans med Sametinget, efter att uppdraget övertagits från Länsstyrelsen i Stockholm.

Läs rapporten på mucf.se

Läs rapporten på minoritet.se