SBAB Bank

Många bostadsrättsägare saknar kunskap om föreningens ekonomi

9.4.2026 07:00:00 CEST | SBAB Bank | Pressmeddelande

Dela

Ungefär hälften av de som bor i en bostadsrätt saknar grundläggande kunskap om föreningens ekonomi, såsom belåningsgrad och räntan på lånet, visar en ny undersökning från SBAB. Trots det tycker 81 procent att de får tillräckligt information från styrelsen. Knappt hälften av medlemmarna deltog på den senaste årsstämman. Skaran utgörs främst av äldre. Robert Boije, chefsekonom på SBAB, varnar för ett demokratiproblem och uppmanar fler att bidra i styrelsearbetet inför vårens stämmor.

Många tycker det finns en skyldighet att delta i föreningens arbete när man bor i en bostadsrätt, men långt ifrån alla. Drygt var femte, 22 procent, har aldrig suttit i en styrelse och kan heller inte tänka sig att göra det.
Många tycker det finns en skyldighet att delta i föreningens arbete när man bor i en bostadsrätt, men långt ifrån alla. Drygt var femte, 22 procent, har aldrig suttit i en styrelse och kan heller inte tänka sig att göra det.

Inför vårens årsstämmor i landets bostadsrättsföreningar har SBAB genom Kantar låtit göra en undersökning bland bostadsrättsägare. En ständigt aktuell fråga är hur stor kunskap man har om föreningens ekonomi, till exempel lån, räntor och årsredovisning. En annan handlar om i vilken utsträckning man engagerar sig i föreningens arbete och kan tänka sig att sitta i styrelsen. 

– Årsredovisningen är det viktigaste dokumentet för att förstå hur föreningen mår ekonomiskt. Att inte läsa den är lite som att köpa en begagnad bil utan att lyfta på motorhuven, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Nästan hälften, 48 procent, vet inte vilken belåningsgrad förening har, alltså hur stor andel av bostadens värde som finansieras med lån. Ännu fler, 62 procent, vet inte ens på ett ungefär, vilken ränta föreningens lån har. Trots det anser 81 procent att de får tillräckligt med information från styrelsen.

– Med tanke på att bostaden är en av livets största investeringar är det lite skrämmande att fler inte har bättre koll på ekonomin i sin bostadsrättsförening. Det kan bero på att man inte ser sambandet mellan föreningens ekonomi och den egna. Skillnaden mellan till exempel hög och låg belåning i föreningen kan få stora konsekvenser för månadsavgiften vid ränteförändringar, säger Robert Boije.

Knappt hälften deltog på senaste årsstämman

Knappt hälften av bostadsrättsägarna deltog på den senaste årsstämman, och en tredjedel av dessa gjorde det för att de satt i styrelsen, eller skulle väljas in. Boende i Skåne län visar sig vara flitigare besökare på stämman (49 procent) än till exempel göteborgare (42 procent). Undersökningen visar också ett tydligt samband mellan deltagande och ålder samt lön. 

– Ju äldre man blir desto högre blir deltagandet på årsstämmorna. Det beror sannolikt på ökad kunskap, och möjligen även på att tilltron dalar. Man förstår att styrelsen är lekmän och att man behöver hålla bättre koll på sin investering, säger Robert Boije. 

Var femte vill inte sitta i styrelsen

Många tycker det finns en skyldighet att delta i föreningens arbete när man bor i en bostadsrätt, men långt ifrån alla. Drygt var femte, 22 procent, har aldrig suttit i en styrelse och kan heller inte tänka sig att göra det. Det kan bero på tidsbrist eller att man känner att man inte har tillräckliga kunskaper för att bidra till stora beslut om ekonomi, underhållsplaner eller energieffektiviseringar. 

– Med risk för att låta lite hård så tycker jag ändå att om man väljer att bo i bostadsrätt så kan man inte räkna med att hela tiden åka snålskjuts på andras engagemang. Någon gång under sin boendetid bör man rimligen bidra till styrelsearbetet. Även om det tar lite tid i anspråk så finns också flera uppsidor. Man lär känna sina grannar bättre och får bättre kunskaper om föreningens ekonomi och därmed även indirekt sin egen. Man behöver dessutom inte, som möjligen många tror, vara ekonom för att kunna bidra till styrelsens arbete, säger Robert Boije.

Om undersökningen: 

Undersökningen genomfördes av SBAB mellan 2 och 11 mars 2026 och omfattar 1042 respondenter mellan 18–79 år. Ta del av enkätfrågor och svar i bifogad excelfil.  

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Om SBAB

SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande samt andra tjänster till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Bostadssajten Booli och mäklarguiden Hittamäklare är en del av SBAB:s trygga och enkla tjänster för bolån och boendeekonomi utan krångel. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, hittamaklare.se, facebook.com/sbabbank och linkedin.com/company/sbab-bank.

Följ SBAB Bank

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från SBAB Bank

Ingen påverkan av kriget i Mellanöstern på bostadspriserna – än!2.4.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Bostadspriserna sammantaget i Sverige steg med 1,7 procent i mars. Lägenhetspriserna steg med 0,7 procent och huspriserna med 2,2 procent. Trenden, där både normala säsongseffekter och andra tillfälliga effekter rensats bort, pekar också på en något starkare underliggande prisökning på hus än för lägenheter. Såväl lägenhets- som huspriserna steg mest i Norra Sverige. I Storgöteborg, som enda region, föll både lägenhets- och huspriserna. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI).

Många har svårt att förutse elräkningen – kommer slopad effektavgift göra det lättare?24.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Villaägare har generellt god kännedom om den nya effektavgiften – en avgift som baseras på hur mycket el man använder samtidigt – men var tredje hushåll upplever ändå att elräkningen är svår att förutse. I synnerhet har många svårt att förstå vad effektmätning faktiskt innebär i praktiken. Oron för framtida elkostnader är stor då ökade elkostnader slår snabbt och direkt på hushållsekonomin. Regeringens besked att stoppa kravet på att effektavgifter ska vara införda senast 1 april nästa år kan möjligen minska oron. Samtidigt råder stor oklarhet om vad som gäller för de elkunder som bor i områden där effektavgifter redan är införda.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye