Studie fokuserar på säkrare utskrivningar av äldre patienter från sjukhus

– Felaktig läkemedelsanvändning är en av de vanligaste bristerna i vården och uppstår ofta i övergångar mellan olika vårdenheter, till exempel när äldre, multisjuka patienter skrivs ut från sjukhus. Målet med studien är att säkerställa att äldre patienter får korrekt, tydlig och individanpassad information om sina läkemedel - och samtidigt stärka deras delaktighet i vården, säger Ulrika Gillespie, biträdande chefsapotekare på Akademiska sjukhuset och projektledare för studien.

Forskningen om hur läkemedelskommunikationen kan förbättras när äldre skrivs ut från sjukhus får nu fortsatt stöd. Familjen Kamprads stiftelse har beviljat ytterligare 3,8 miljoner kronor till projektet, som leds från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Arbetet bygger på den modell som utvecklats inom forskningsprojektet IMPACT-care (Improved Medication Information and Patient Involvement at Care Transitions). Modellen utgår från ett nära samarbete mellan kliniska farmaceuter och läkare, kombinerat med ett mer strukturerat och tydligt stöd till patienter och anhöriga inför hemgång.

– Under 2024 och 2025 har modellen prövats i en interventionsstudie på tre vårdavdelningar vid Akademiska sjukhuset. Resultaten analyseras för närvarande och preliminära data pekar på positiva effekter, berättar Ulrika Gillespie.

Brister i kommunikationen pekas ut

Felaktig läkemedelsanvändning är en av de vanligaste bristerna i vården och uppstår ofta i övergångar mellan olika vårdenheter, med en ökad risk för att läkemedel tas på fel sätt och behov av akuta vårdbesök och återinläggningar.

– Resultat från den forskning som föregick interventionsstudien, och som låg till grund för IMPACT-care-modellen , visar att läkemedelsinformationen vid utskrivning ofta är bristfällig, otydlig och otillräckligt anpassad till individen. Samtidigt är patienternas delaktighet i sin läkemedelsbehandling låg under vårdtiden, vilket försvårar möjligheten att hantera medicineringen efter hemgång, fortsätter Ulrika Gillespie.

Studien visar också att kommunikationen mellan vårdpersonal och äldre patienter behöver utvecklas och i högre grad utgå från den enskildes behov och förutsättningar. För att minska risken för felmedicinering krävs både förbättrade arbetssätt i vården och ett ökat fokus på att förbereda patienter och anhöriga inför utskrivningssamtalet.

– Det antas ofta att patienter kan ta ansvar för sina läkemedel och boka uppföljning själva efter utskrivning. Men äldre är sällan tillräckligt delaktiga under vårdtiden, vilket gör det svårt att ta det ansvaret när de kommer hem, säger Victoria Östman, apotekare på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet inom IMPACT-care-projektet.

Projektet breddas med fortsatt forskningsstöd

I och med det nya anslaget tas nästa steg i projektet. Region Västmanland, som deltagit sedan starten 2019, inleder nu också tester av IMPACT-care-modellen, samtidigt som arbetet vidareutvecklas och breddas i Uppsala.

Det nya anslaget möjliggör en vidareutveckling av projektet, med fokus på att ta fram och utvärdera konkreta förbättringsåtgärder i utskrivningsprocessen. Målet är att skapa en mer sammanhållen vårdkedja där patienten är en aktiv och informerad part.

– Det här stödet ger oss möjlighet att ta nästa steg i forskningen och omsätta resultaten i praktiska förbättringar som kan göra stor skillnad för äldre patienter, avrundar Ulrika Gillespie, docent och biträdande chefsapotekare vid Akademiska sjukhuset.

Nota Bene: Forskningsprogrammet IMPACT-care beviljades redan 2019 ett anslag på 4 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Nu 2026 fortsätter stiftelsens stöd till forskningen i och med detta anslag på 3,8 miljoner kronor. Stiftelsen har som mål att stödja, stimulera och belöna utbildning och vetenskaplig forskning på ett sådant sätt att entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling främjas. Förbättrad livskvalitet för äldre och forskning/utbildning inom medicin är exempel på projekt som stiftelsen särskilt stödjer.