Regeringens besked om assistansen välkomnas – men mer krävs

– Det här är ett viktigt besked och ett tecken på att regeringen har lyssnat på både branschen och brukarrörelsen. Ett seriöst och återkommande kostnadsunderlag är en grundförutsättning för att kunna fatta väl avvägda beslut, säger Gunnar Caperius, förbundsdirektör för Vårdföretagarna.

Under många år tog Försäkringskassan fram ett sådant underlag, men sedan 2016 får Försäkringskassan inte längre föreslå hur assistansersättningen bör utvecklas – frågan har i praktiken gjorts till en renodlad politisk budgetfråga. Sedan dess har kopplingen mellan kostnadsutveckling och ersättning försvagats, vilket bidragit till en successiv underfinansiering av assistansen.

– Personlig assistans är en verksamhet där löner står för över 90 procent av kostnaderna. Det är avgörande att löneutvecklingen får fullt genomslag i underlaget. Samtidigt måste man ta höjd för andra kostnadsökningar, som IT, lokaler och nya regelkrav, säger Patrik Silverudd, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Vårdföretagarna varnar för att situationen redan i dag är mycket pressad.

– Våra medlemsföretag vittnar om att marginalerna i många fall är så små att de inte längre klarar alla uppdrag. I vissa fall tvingas assistansanordnare säga upp brukare med stora behov, till exempel när mycket av assistansen ligger på obekväm arbetstid. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger Gunnar Caperius.

Samtidigt blir det allt svårare att rekrytera nya assistenter, särskilt på mindre orter.

– När ersättningen inte räcker till konkurrenskraftiga löner blir det svårt att bemanna verksamheten. Det riskerar att slå direkt mot både kvalitet och tillgänglighet i assistansen, säger Patrik Silverudd.

Vårdföretagarna betonar att regeringens besked kan bidra till att bromsa en negativ utveckling – men att ytterligare åtgärder krävs.

– Det här är ett steg i rätt riktning, men det avgörande är att regeringen faktiskt långsiktigt utgår från Försäkringskassans beräkningar - och att dessa speglar den faktiska kostnadsökningen. Annars riskerar vi att fortsätta urholka en av välfärdens viktigaste reformer, säger Gunnar Caperius.