Industriarbetsgivarna om vårbudgeten: saknar ett förbättrat system för korttidsarbete och reformer som stärker industrin

Industrin har under en längre tid drabbats hårt av det utmanande geo- och handelspolitiska läget. För närvarande är situationen än mer problematiskt på grund av oroligheterna i Mellanöstern.  Utvecklingen har resulterat i en svag efterfrågan och ökade varsel. Akuta insatser som ett uppdaterat system för korttidsarbete, har varit efterfrågade av Industriarbetsgivarna men saknas i budgeten.  

– Vi påminner om att systemet för korttidsarbete behöver förbättras och göras mer konkurrensneutralt i förhållande till jämförbara konkurrentländer för att klara av att hantera en tillfällig nedgång i efterfrågan så att företagen, när konjunkturen vänder, kan möta en ökad efterfrågan med bibehållen kompetens, säger Per Hidesten vd Industriarbetsgivarna. 

Den budget som presenterades i dag är en budget som framför allt vänder sig till hushållen. Det är en konstruerad återhämtning som inte är bärkraftig långsiktigt - det är industrins export och konkurrenskraft som leder till jobb och välfärd. 

– För en god långsiktig utveckling efterfrågar Industriarbetsgivarna goda ramvillkor för industrin.  Utvecklingen i industrin är avgörande för Sveriges välstånd men den bromsas av kompetensbrist, regelkrångel och av en arbetsmarknad som inte fungerar optimalt, säger Per Hidesten. 

I vårbudgeten pekar regeringen på att den svenska arbetsmarknaden präglas av både hög arbetslöshet och betydande matchningsproblem. Många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. För Industriarbetsgivarna är detta en avgörande framtidsfråga. 

– Politiken måste i högre grad fokusera på kompetensförsörjning, bättre matchning och utbildningsinsatser som svarar mot företagens faktiska behov, säger Per Hidesten. 

Regeringen lyfter vidare produktivitetens avgörande roll för Sveriges långsiktiga tillväxt. Industriarbetsgivarna välkomnar att frågan ges större tyngd, särskilt efter en längre period av svag produktivitetsutveckling. 

– Sedan 2011 har produktivitetstillväxten i näringslivet i genomsnitt legat runt 1 procent per år, medan basindustrin knappt haft någon ökning alls. Problemen bedöms vara både strukturella och långsiktiga därför krävs än större politiska reformer som gynnar industrin, säger Kerstin Hallsten chefekonom Industriarbetsgivarna.  

–  Det handlar om en fungerande arbetsmarknad, rimliga skatter, tydliga och enkla regler, fungerande infrastruktur och ett utbildningssystem som säkrar rätt kompetens. Industriarbetsgivarna kommer fortsatt att driva på för reformer som stärker produktivitet, investeringar och konkurrenskraft i svensk industri, avslutar Kerstin Hallsten.