Ny rapport från RFSU: Skolornas hbtqi-arbete haltar – trots nyfikna elever

Unga hbtqi-personer har generellt sämre psykisk hälsa och löper större risk för suicid jämfört med andra unga. Trots det är skolans arbete med hbtqi-frågor i årskurs 1–6 ofta både otydligt och osystematiskt, enligt en ny studie som forskare vid Malmö universitet genomfört på uppdrag av RFSU.

Risk att hbtqi-elever osynliggörs i skolan

Skolans fokus ofta ligger, enligt rapporten, på allmänna värdegrundsfrågor, som mänskliga rättigheter eller rätten att vara sig själv, snarare än på hbtqi i sig. Frågorna lyfts ofta först om eleverna själva tar upp dem eller om någon elev öppet identifierar sig som hbtqi.

– Vi vet att barn är nyfikna och ofta har en positiv inställning till hbtqi. Men skolan ger dem inte alltid språket eller kunskapen de behöver för att förstå sig själva och varandra. Här har skolan mycket kvar att göra. Annars finns en risk att unga hbtqi-elever osynliggörs, säger Lina Fridén, förbundsordförande för RFSU.

Rapporten bygger på intervjuer med skolpersonal och elever i årskurs 1–6. Bland eleverna är attityderna ofta relativt positiva till hbtqi-frågor. “Det känns som att barnen i dagens samhälle lever i det på ett helt annat sätt än vad jag gjorde när jag var ung eller ens när jag gick lärarutbildningen”, säger en lärare som intervjuats.

Samtidigt problematiserar många språkbruk och ordval, till exempel när ordet "bög" används som negativt tillmäle på skolgården. “Det har nog blivit mycket mer, typ, vanligt att använda bög som typ ett skämmigt ord”, säger en elev i studien.

Personalen i skolan känner osäkerhet och vill ha mer stöd

Studien är viktig i en tid där frågor om kön, sexualitet och skolans uppdrag är föremål för debatt. Bland annat föreslår en statlig utredning att sexualitet, samtycke och relationer stryks ur läroplanens inledande delar – något som RFSU har varit starkt kritiskt till.

Rapporten visar att skolpersonalen känner sig osäkra och därför efterfrågar utbildning, konkreta verktyg och mer stöd från rektorerna för att kunna arbeta aktivt med hbtqi-frågor redan i de tidiga skolåren.

– Återigen ser vi hur viktigt rektorns ansvar är för att hbtqi-elever ska få en bra start i livet. Det är ett väldigt viktigt medskick, särskilt nu när läroplansutredningen föreslår att rektors ansvar för sexualundervisningen tonas ner, säger Lina Fridén.

Rapporten är skriven av Jack Lukkerz, doktor i socialt arbete, och Anna Arvidsson, doktor i medicinsk vetenskap, båda vid Malmö universitet.

Vill du veta mer eller boka en intervju?

Kontakta gärna RFSU:s pressjour på 076-160 33 07 eller press@rfsu.se. Du är också välkommen att lyssna på ett seminarium om rapporten idag måndag 28 juli kl 13.00-13.45 på Pride House, Clarion Hotel Sign i Stockholm.