Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen
14.5.2026 08:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.

– Vår studie visar att behandling med Diamox inte förbättrar gångförmågan eller andra viktiga symtom jämfört med placebo. Det här är den första randomiserade läkemedelsstudien inom NPH-fältet och ger därför ett mycket viktigt besked för både vården och forskningen, säger Johan Virhammar, specialistläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Normaltryckshydrocefalus (NPH) är en behandlingsbar neurologisk sjukdom som främst drabbar äldre. Sjukdomen kan ge gångsvårigheter, kognitiva symtom och urinvägsbesvär, och obehandlad kan den leda till långvariga funktionsnedsättningar och demens. I dag är shuntoperation den enda etablerade behandlingen, men operationen är förenad med viss risk för komplikationer. Samtidigt har det länge saknats läkemedelsbehandlingar med tydligt visad effekt.
Acetazolamid är ett äldre vätskedrivande läkemedel som också minskar bildningen av hjärn- och ryggvätska. Just därför har läkemedlet länge ansetts vara en möjlig behandling vid NPH. Mindre och okontrollerade studier har tidigare antytt effekt, men det har saknats stark evidens.
Studien omfattade 50 patienter och visar att behandlingen inte gav någon kliniskt relevant förbättring. Resultaten är särskilt viktiga eftersom acetazolamid trots svag evidens ibland fortfarande används vid NPH, även som en tillfällig behandling i väntan på shuntoperation.
– Studien talar tydligt emot att acetazolamid används som rutinbehandling vid NPH. För vården innebär det ett säkrare underlag för behandlingsbeslut och minskad risk att patienter får en behandling som inte hjälper, säger Johan Virhammar.
Vid magnetkameraundersökningar såg forskarna vissa förändringar i en mindre patientgrupp, men dessa var små och ledde inte till någon tydlig klinisk förbättring. Däremot var biverkningar vanliga. Mer än en tredjedel av patienterna avbröt behandlingen på grund av biverkningar, jämfört med åtta procent i placebogruppen.
– För en växande grupp äldre patienter är detta viktig kunskap. Studien visar inte bara att ett länge omdiskuterat läkemedel saknar klinisk nytta, utan hjälper också till att styra framtida forskning mot nya och bättre tolererade behandlingar, säger Johan Virhammar.
Nyckelord
Kontakter
Johan Virhammar, specialistläkare i neurologi på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet;
076-721 94 80 eller 073-967 74 77
johan.virhammar@akademiska.se eller johan.virhammar@uu.se
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.
Studie fokuserar på säkrare utskrivningar av äldre patienter från sjukhus7.4.2026 14:11:05 CEST | Pressmeddelande
Övergångar mellan olika vårdenheter, till exempel när äldre, multisjuka patienter skrivs ut från sjukhus, innebär en ökad risk för att läkemedel tas på fel sätt. En studie på Akademiska sjukhuset fokuserar på att göra utskrivningarna säkrare och tryggare, bland annat med tydligare och individanpassad kommunikation.
Akademiska medverkar i nationellt nätverk för mer effektiv och jämlik cancersjukvård18.3.2026 10:47:40 CET | Nyheter
Nu stärks samarbetet mellan universitetssjukhusens Comprehensive Cancer Centres (CCC) genom att ett nationellt nätverk bildas. Respektive centers högspecialiserade vård, spetsforskning och utbildning flätas samman för att kunna bidra till att göra cancersjukvården mer jämlik och effektiv i hela landet och samtidigt korta tiden till klinisk rutin.
Hälsan hos levande njurdonatorer ska undersökas i ny studie12.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Hur mår levande njurdonatorer och mottagare psykiskt före och efter transplantation? Detta ska undersökas i en ny nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset som startar idag på världsnjurdagen. Alla personer i Sverige, som under perioden 2026- 2028 donerat en njure för transplantation, bjuds in att delta i studien.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum