Vårbudgeten: Små ljusglimtar för friluftslivet – men regeringen missar det som verkligen behövs

Regeringen har tidigare aviserat satsningar på bland annat vandringsleder, åtgärder i naturreservat och nationalparker, friluftsliv för äldre, utanförskapsområden, psykisk hälsa och andra riktade insatser. Det var positiva besked. Samtidigt kvarstår det grundläggande problemet: de anslag som bygger upp förutsättningarna för friluftsliv och att tillgängliggöra natur har urholkats kraftigt de senaste åren.

– Det är bra att regeringen föreslår vissa förstärkningar. Men helheten är fortfarande otillräcklig. När behovet är så stort och anslagen friluftsmiljöer minskat så kraftigt under lång tid räcker det inte med mindre tillskott. Det behövs en tydlig kursändring om fler människor ska kunna ta sig ut i naturen och om friluftslivet ska kunna bidra fullt ut till folkhälsa, gemenskap och beredskap, säger Mathias Mellgren, kommunikations- och påverkansansvarig på Svenskt Friluftsliv.

Ett tydligt exempel är skötseln av friluftsområden som naturreservat och nationalparker. Regeringen har aviserat ett tillskott på 30 miljoner kronor till skyddade områden och tidigare under mandatperioden ytterligare 100 miljoner kronor för åtgärder som upprustning av vandringsleder och skötsel. Men behoven är betydligt större än så. Naturvårdsverket har i sitt budgetunderlag föreslagit en förstärkning på 1 miljard kronor för skyddad natur och friluftsliv. Miljömålsberedningen bedömer att 1,6 miljarder kronor per år behövs för att sköta skyddad natur och göra den tillgänglig för besökare. Nya sammanställningar visar samtidigt att anslagen till friluftsliv och friluftsmiljö har halverats under mandatperioden.

Konsekvenserna märks i praktiken. När leder, vindskydd, broar, rastplatser, dass och skyltning inte underhålls försämras tillgängligheten till naturen. Det drabbar många, men särskilt barnfamiljer, äldre, naturovana och andra som behöver trygga och lättillgängliga vägar in i friluftslivet och ut i naturen.

-Det är en fråga om tillgänglighet, folkhälsa och jämlikhet. När enkel, men avgörande friluftsinfrastruktur får förfalla blir trösklarna högre för dem som inte redan är vana att vistas i naturen, säger Mathias Mellgren.

Svenskt Friluftsliv ser också allvarligt på att friluftslivet fortfarande inte ges en självklar plats i satsningarna på att stärka Sveriges civila beredskap. I en tid när samhället talar allt mer om motståndskraft, lokal förankring och människors förmåga att klara kriser borde friluftsorganisationernas kunskap, ledarskap, nätverk och lokala närvaro tas till vara betydligt mer än i dag. 

– Friluftslivet stärker människors kunskap, uthållighet, ledarskap och vana att vistas och agera ute i olika miljöer. Det är kompetenser som också är viktiga i en kris. Trots det inkluderas friluftslivet fortfarande inte fullt ut i de offentliga satsningarna på civil beredskap. Det är en missad möjlighet för Sverige, säger Mathias Mellgren.

Särskilt anmärkningsvärt är detta i ett läge där regeringen samtidigt lyfter behovet av ökad fysisk aktivitet och bättre psykisk hälsa. Friluftsorganisationerna finns redan i hela landet, med föreningar, ledare och verksamhet som kan nå barn, unga, vuxna och äldre. Med rätt finansiering kan det organiserade friluftslivet snabbt göra mer. Naturvårdsverket har föreslagit att stödet till friluftsorganisationerna höjs till 200 miljoner kronor per år från 2027, men någon sådan ambition syns inte i regeringens budget.

– När fyra av fem barn rör sig för lite borde regeringen se friluftslivet som en strategisk del av lösningen. Det handlar inte bara om fritid. Det handlar om rörelse, gemenskap, psykisk hälsa och om att bygga ett mer robust samhälle, säger Mathias Mellgren.

Svenskt Friluftsliv välkomnar att det nu åter finns möjligheter till lokala naturvårdsprojekt (LONA) som kan omfatta friluftsinfrastruktur. Men tillfälliga förstärkningar räcker inte. Sverige behöver långsiktiga investeringar både i den natur som människor vistas i och i de organisationer som varje dag gör friluftslivet möjligt för fler.