Sepsis utmanar sjukvården – ny forskning kan bidra till mer träffsäker behandling

Karolina Liljedahl Prytz är verksam inom Verksamhetsområde infektion vid Universitetssjukhuset Örebro. Hennes avhandling från Örebro universitet fokuserar på den tidiga handläggningen av patienter med sepsis.

– I avhandlingen har jag studerat hur patienter identifieras samt hur olika antibiotikastrategier, som antibiotika i mono- respektive kombinationsbehandling, används och påverkar utfallet. Jag har också undersökt hur variationer i kroppens respons på infektion kan påverka behandlingsutfallet, berättar hon.

Individanpassad behandling kan förbättra effekten

Sepsis är ett livshotande tillstånd och en vanlig orsak till akut vård. Tidig upptäckt och korrekt behandling är avgörande, men sjukdomsbilden varierar mellan patienter, vilket kan försvåra både diagnostik och behandling.

– Våra studier visar att patienter får samma antibiotikadoser trots stora individuella skillnader, exempelvis i ålder, kön, samsjuklighet och njurfunktion. Samtidigt kan förändringar i cirkulation och organfunktion påverka hur läkemedel tas upp och bryts ned i kroppen vilket i sin tur ändrar på koncentrationen vi uppmäter i blodet, säger hon.

Forskningen lyfter potentialen i mer individanpassad dosering, där koncentrationsmätningar, TDM, kombineras med modellbaserad dosering, MIPD. Dessa metoder kan, baserat på patientdata och laboratorievärden, bidra till att optimera antibiotikanivåerna i blodet.

Studierna visar också att tillägg av aminoglykosid i kombination med beta-laktamantibiotika inte var associerat med ökad risk för njurtoxicitet. Resultaten är relevanta i ljuset av att denna typ av kombinationsbehandling numera lyfts i nationella behandlingsrekommendationer i Sverige, särskilt vid septisk chock.

Enklare verktyg kan stödja tidig identifiering

En av studierna visar att scoringsystemet NEWS2, som bygger på patientens vitalparametrar, har hög känslighet för att identifiera patienter med misstänkt sepsis. Systemet används redan idag i triageringen på akutmottagningarna i länet.

– Eftersom NEWS2 baseras på parametrar som blodtryck, andningsfrekvens, puls, temperatur, medvetandegrad och syremättnad är det enkelt att använda och kan bidra till tidig identifiering, redan i ambulans eller primärvård, säger hon.

NEWS2 kunde dock inte ange skillnader mellan olika bakterier men en tendens till högre poäng vid luftvägsinfektioner. Samtidigt är SOFA-score fortsatt den internationellt etablerade standarden för att definiera sepsis, och används framför allt inom intensivvården samt inom forskning.

Nya insikter om hur patienter svarar på behandling

I avhandlingens sista studie analyseras nivåer av bakteriellt DNA i blodet, DNAemi, under de första 48 timmarna efter behandlingsstart. Resultaten visar att patienter skiljer sig åt i hur snabbt bakterie-DNA försvinner från blodet.

– Den här studien är riktigt spännande. Vissa patienter har kvar höga nivåer av bakteriellt DNA trots adekvat antibiotikabehandling. Vi kan dock inte avgöra om det rör sig om DNA från levande bakterier eller från avdödade bakterier med den metoden vi har använt, säger hon.

Hon betonar att resultaten därför behöver tolkas med försiktighet, men att de pekar på viktiga kunskapsluckor.

– Det tyder på att patienter svarar olika på behandling och att vi behöver bättre metoder för att förstå och följa behandlingsrespons och kanske även förändra behandlingsstrategin, förklarar hon.

Avslutningsvis framhåller hon vikten av individanpassning.

– Våra resultat pekar på behovet av att i högre grad anpassa behandlingen efter den enskilda patientens förutsättningar. Det är en viktig del i att förbättra vården vid sepsis, avslutar Karolina Liljedahl Prytz.

Faktaruta

• Sepsis är ett livshotande tillstånd där kroppens immunförsvar reagerar dysreglerat på en infektion och kan leda till organsvikt.
• Forskningen fokuserar på tidig handläggning av samhällsförvärvad sepsis hos vuxna – från diagnostik till antibiotikastrategi och behandlingsrespons på intensivvårdsavdelning, IVA.
• Koncentrationsmätningar, TDM av antibiotika utförs via blodprov och analyseras vid Universitetssjukhuset Örebro och används idag i klinisk rutin.