Ojämn styrning ger ojämna resultat för jämställdheten

Ojämställdheten tar sig olika uttryck i olika delar av samhället. Trots att kvinnor utgör 66 procent av cheferna i offentlig sektor är de fortfarande kraftigt underrepresenterade i näringslivets topp, där endast 13 procent av vd:arna i börsbolag är kvinnor. Samtidigt uppger 27 procent av kvinnliga förtroendevalda att de utsatts för hot eller trakasserier. 

– Vi ser att jämställdhetsperspektivet får genomslag inom vissa politikområden, men saknas i andra. Det gör att arbetet inte hänger ihop och att effekterna blir svagare än de skulle kunna vara, säger Evelina Berger, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Otillräckliga jämställdhetsanalyser påverkar besluten 

Rapporten visar att jämställdhetsanalyser ofta saknas i centrala beslutsprocesser, till exempel i lagstiftning och budgetarbete. Det innebär en risk att konsekvenser för kvinnor och män inte synliggörs. Det får konkreta effekter. Till exempel visar rapporten att ekonomiska reformer kan öka mäns inkomster mer än kvinnors i absoluta tal. Eftersom kvinnor redan idag har lägre inkomster än män bidrar det till minskad jämställdhet.  

– Utan systematiska jämställdhetsanalyser riskerar beslut att fattas på ofullständiga underlag. Det kan leda till att åtgärder missar sitt syfte eller i värsta fall förstärker ojämställdhet, säger Evelina Berger. 

Utvecklingen har bromsat in 

Trots vissa framsteg visar rapporten att utvecklingen mot flera av de jämställdhetspolitiska målen har stannat av. 

Kvinnors disponibla inkomster är fortfarande omkring 22 procent lägre än mäns. Kvinnor arbetar oftare deltid än män. I dag arbetar 127 000 kvinnor ofrivillig deltid, det är nästan dubbelt så många jämfört med män. Samtidigt gör kvinnor fortfarande nästan dubbelt så mycket obetalt omsorgsarbete som män. Mäns uttag av föräldrapenning har dessutom minskar något. 

– Vi ser positiva resultat inom vissa delar, men utvecklingen går för långsamt och i vissa fall står den still. Det räcker inte för att nå de jämställdhetspolitiska målen, säger Evelina Berger.  

Behövs mer sammanhållen styrning 

Samtidigt som utvecklingen stannar av inom flera områden är andra tydligt prioriterade. Omkring 80 procent av statens jämställdhetsanslag går till arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, där över 50 myndigheter är involverade i mer än 300 regeringsuppdrag. 

– För att få effekt behöver styrningen bli mer tydlig, långsiktig och samordnad. Det handlar både om vad som prioriteras och hur arbetet följs upp, säger Evelina Berger.  

Rapporten visar att jämställdhetsperspektivet behöver integreras starkare i både budgetprocessen och lagstiftningsarbetet. 

En central fråga för samhällsutvecklingen 

Jämställdhet är en grundläggande del av ett hållbart samhälle. Samtidigt visar rapporten att skillnader i hälsa, ekonomi och livsvillkor mellan kvinnor och män kvarstår. Kvinnor rapporterar till exempel mer psykisk ohälsa och stress, medan män har högre dödlighet och fler riskbeteenden. 

– Jämställdhet är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Det handlar ytterst om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma sina liv och samhället i stort, säger Evelina Berger. 

Om rapporten 

Resultatrapporten 2026 analyserar regeringens styrning mot de jämställdhetspolitiska målen och vilka resultat som uppnåtts under 2025. 

Aktuella siffror i korthet: 

• Kvinnors disponibla inkomster är 22 procent lägre än mäns 

• 127 000 kvinnor arbetar ofrivillig deltid  

• 13 procent av vd:arna i börsbolag är kvinnor 

• 80 procent av jämställdhetsanslagen går till våldsområdet  

• Kvinnor gör nästan dubbelt så mycket obetalt omsorgsarbete som män