Ambitiösa Sverige?

För ett par veckor sedan tog Australiens regering (Department of Industry, Science and Resources) emot en rapport kallad ”Ambitious Australia” vars syfte var att se över det australiska FoU-systemet. Australiens industriminister, fackföreningsmannen Tim Ayres hade överraskande nog gett uppdraget att leda arbetet till Teslas ordförande, Robyn Denholm som har en mångårig bakgrund i telekom- och IT-branschen. Det var nog ett klokt val, för rapporten är befriande osentimental i sin analys och ovanligt krispig i sina rekommendationer.

Varför är detta viktigt för oss? Jag tror att ”Ambitious Australia” är angeläget eftersom Sverige befinner sig i en liknande situation. Visserligen ser Australiens industri annorlunda ut jämfört med den svenska, men jag tror att både Sverige och Europa har lärdomar att dra från Ambitious Australia.

Australiens regering bad Robyn Denholm och en oberoende panel att undersöka hur Australien kan få större värde från sina investeringar i forskning inom universitet, industri och offentlig sektor, hur man kan främja och öka företagens investeringar i FoU samt hur man kan utnyttja sina vetenskapliga styrkor för att säkra välstånd och skapa nya industrier. Det ska bli intressant att se regeringens svar på rapporten.

I slutet av 1990-talet låg Australiens produktivitetstillväxt klart över OECD-genomsnittet och den snabbast växande komponenten i Australiens exportmix var högvärdiga, komplexa, färdiga produkter, vilket bådade gott inför framtiden.

Idag, 30 år senare befinner sig Australien i ett helt annat läge. Enligt rapporten har Australien halkat efter på flera områden. Som Robyn Denholm summerar det: ”Australiens forsknings- och innovationssystem är sönder och behöver reformeras rejält”.

Australiens tillverkningsindustri som andel av BNP är idag den lägsta bland de utvecklade ekonomierna i OECD. Och Australien har numera en av de lägsta FoU- nivåerna i OECD-området. År 2024 utgjorde Australiens sammantagna FoU-investeringar endast 1,69 procent av BNP. Att jämföra med Kina som ligger på 2,4 procent, USA på 3,4 och EU-snittet på 2,2 procent. Sverige, som tillhör de mer forskningsintensiva ekonomierna ligger på omkring 3,6 procent av BNP.

I de flesta länder är tillverkningssektorn den del av ekonomin där företagen gör sina största åtaganden inom forskning och utveckling. Det är knappast förvånande att när industriproduktionen har minskat, som den har gjort i Australien, har investeringarna i forskning och innovation också gått ned.

Ambitious Australia-rapporten drar slutsatsen att ett lands framtida konkurrenskraft inte avgörs av nivån på FoU-investeringar, utan av hur väl hela innovationssystemet fungerar, från kunskapsproduktion till kommersialisering och marknadspåverkan.

Man konstaterar i rapporten att Australien inte fullt ut lyckas omsätta forskningen till ekonomiskt värde, trots en urstark forskningsbas. I listor över världens mest citerade forskare är Australien ett av de dominerande länderna efter USA, Kina och Storbritannien. Men systemet beskrivs som fragmenterat, vilket hämmar storskalig effekt.

Rapporten lägger fram 20 distinkta förslag för hur forsknings- och innovationssystemet bör reformeras och låt mig lyfta några särskilt intressanta områden som har direkt bäring på Sverige och Europa.

Rapporten föreslår ett nationellt innovationsråd med syfte att skapa fokus och skala, likt det ”Nationella innovationsråd” som Finland etablerade i början av 2000-talet och som regeringen Löfven införde i Sverige 2014.

Rapporten betonar också vikten av en stark grundforskningsbas och att balansen mellan riktad och fri forskning ska säkerställas.

En svaghet i det australiska forsknings- och innovationssystemet är den låga nivån av kommersialisering inom näringslivet. Därför föreslår rapporten FoU-skattelättnader för att förenkla administrationen och öka effekten. Även om Sverige inte har bekymmer på den här fronten är frågan högaktuell genom utredningen ”Skatteincitament för forskning och utveckling” som regeringen nyligen har skickat ut på remiss (läs IVAs svar här).

Ambitious Australia lyfter också behovet av att stärka hela kapitalförsörjningskedjan och man betonar att investeringar kräver bättre villkor.

Kompetens och talang adresseras i rapporten, där fokus ligger på att öka rörligheten mellan akademi och näringsliv samt att anpassa utbildnings- och migrationssystemen till den nya verkligheten. Under många år var utländska studenter en mycket stor exportintäkt och Australien var ett av de länder i världen med högst andel internationella studenter. Förutom att bidra till en hög nivå av högutbildad arbetskraft finansierade detta till stor del Australiens högre utbildning och forskning. Tiderna har emellertid förändrats och under senare år har politikerna begränsat andelen utländska studenter. De bakomliggande skälen är en politisk diskussion om migration och tillgång till bostäder.

En annan viktig del är statens roll som möjliggörare, exempelvis genom offentlig upphandling som verktyg för att stärka inhemsk innovation.

Slutsatsen i rapporten är att Australien nu har en möjlighet att modernisera sitt innovationssystem genom riktade administrativa reformer: förenkling, bättre samordning och minskad administrativ börda, och indikerar att detta skulle kunna uppnås genom mer integrerade och standardiserade processer. Ett mer sammanhållet och användarvänligt ansökningssystem, exempelvis med en gemensam ingång till statliga FoU- och innovationsbidrag, framstår som en möjlig riktning.

Rapporten rekommenderar regeringen att skifta mot ett mer utfallsbaserat styr- och uppföljningssystem för forskning och innovation, där fokus ska ligga på resultat och effekt, inte enbart insatser.

En supersummering av Ambitious Australia skulle vara tydliga prioriteringar, starkare styrning, skyddad grundforskning, starkare incitament för näringslivet, bättre kapitalförsörjning och ett tydligare fokus på resultat och genomslag.

Det här var en lång och måhända detaljerad genomgång, så tack för att du har läst ända hit. Jag tror att vi har en del att lära av Australiens väg framåt.

Om Sylvia Schwaag Serger

Sylvia Schwaag Serger är vd för IVA och professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Sylvia är en av Sveriges mest erfarna röster inom innovation, teknik och samhällsutveckling. Hon har en gedigen internationell bakgrund och är en efterfrågad expert i medier kring Sveriges konkurrenskraft, framtidens industri, AI, ekonomisk historia och Kina.

Vill du komma i kontakt med Sylvia Schwaag Serger så är du välkommen att kontakta IVAs pressansvarig per.andersson@iva.se, 072-071 39 73. 

Tidigare vd-ord: 

Hur läser EU Kina? EU kan och bör inte kopiera Kinas modell. Europa har många strategiska fördelar, men vi behöver bli bättre på att omsätta vår vetenskapliga styrka till industriell och teknologisk kraft och vi behöver förbättra vår förmåga att agera mer samlat, strategiskt och snabbt.

Hårdvara som strategisk oumbärlighet – vad betyder det för Sverige? I den nya världen är det ingen självklarhet att Europa och europeiska länder har en plats vid förhandlingsbordet när viktiga beslut fattas. I den nya världsordningen handlar mycket om två saker: absolut styrka (det vill säga ekonomisk, teknologisk, politisk, militär styrka) eller strategisk oumbärlighet.

Vad händer med EU när världen förändras? För att Europa skall kunna förverkliga sin potential behöver Lissabonfördraget moderniseras för att snabba på beslutsfattandet och processerna. Ett mer snabbfotat EU är avgörande för att kunna agera handlingskraftigt framöver.

"Made in Europe" – pragmatisk nödvändighet eller farlig protektionism? Vad i består EUs strategiska kapital och hur kan vi dra fördelar av detta i vår nya värld? Man behöver inte vara störst och starkast i världen för att ha inflytande eller vara strategiskt relevant. Det räcker att vara strategisk och smart.

Sverige kan vara EU:s "speedboat" för ökad konkurrenskraft. Våra nordiska regeringschefer argumenterar för ett tätare nordiskt samarbete, inte som ersättning för EU, utan som en speedboat, som kan stärka det europeiska samarbetet genom att gå före med initiativ- och handlingskraft.

Den mellanmänskliga transatlantiska länken är stark. Den transatlantiska länken är inte bruten – den är djupt förankrad genom familjeband, gemensamma värderingar och USA:s avgörande roll i att skapa fred och frihet i Europa efter andra världskriget. Amerikaner och européer förenas av tilltron till demokrati och strävan efter ett gott liv. 

Prenumerera på IVAs nyhetsbrev

Nyhetsbrevet Aktuellt från IVA skickas varannan tisdag (udda veckor) och ger dig senaste nytt om vad som händer på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), aktuella seminarieinbjudningar, nya IVA-rapporter och andra nyheter och artiklar. 

Registrera dig som prenumerant