Effektivare energi ska spara miljoner åt Gävleborgs kommuner

Helsingehus hockeyarena i Söderhamn är i gång året runt. Här och i bandyhallen bredvid pågår nu de första mätningarna inom projektet Energieffektiva smarta idrottsanläggningar i Gävleborgs län.

– Det här är välskötta anläggningar, men det går nästan alltid att hitta lösningar som sparar energi. Hockeyhallen här har exempelvis en systeranläggning i Katrineholm med solceller på taket. Det skulle kunna vara en bra lösning även här i Söderhamn. Ishallar drar mer energi på sommarhalvåret när solpaneler utvinner mest energi, säger Elisabet Linden, forskningsingenjör vid Högskolan i Gävle.

Projektet omfattar 12 idrottsanläggningar i regionen, vissa med fotbollsplaner, bandy- och hockey arenor inom samma anläggning. Genom att samla in detaljerad data om bland annat elförbrukning, kylsystem, belysning och vattenanvändning ska forskarna ta fram konkreta åtgärder för att minska både kostnader och klimatpåverkan.

– Ofta mäts den totala energianvändningen, men man vet inte vad all energi faktiskt går till. När vi gör en kartläggning upptäcker vi ibland att enskilda system drar onödigt mycket el, och det går oftast att åtgärda, säger Elisabet Linden.

Små förändringar – stora pengar

Potentialen är betydande. Redan en effektivisering på 5–10 procent kan innebära miljonbesparingar för en enda anläggning.

I vissa fall handlar det om relativt enkla justeringar. I ishallar kan exempelvis avfuktning, istemperatur och spolning av isen optimeras.

– Det finns en balans mellan olika behov. Elitidrott ställer höga krav på isens kvalitet, medan allmänheten ofta inte märker små temperaturskillnader. Där gäller det att hitta smarta lösningar som sparar energi utan att försämra verksamheten, säger Sana Sayadi, doktor i energisystem.

Komplexa system med flera aktörer

Till skillnad från bostäder är driften av idrottsanläggningar mer komplex. Ofta är det flera aktörer inblandade – kommuner, fastighetsägare och föreningar.

– Kostnaden och nyttan hamnar inte alltid hos samma aktör. Det kan minska incitamenten att energieffektivisera, trots att potentialen är stor, säger Mikael Sundberg.

Projektet analyserar därför hela systemet, även hur förändringar i en anläggning påverkar andra verksamheter. I Söderhamn används spillvärme från en ishall till att värma upp vattnet i badhuset, vilket så klart måste vägas in i kartläggningen.

Mäter på plats året runt

Under projektet installeras mätutrustning i anläggningarna för att följa energianvändningen över tid. Särskilt fokus ligger på vinterperioder när anläggningarna är i full drift.

– I en ishall är energianvändningen ofta högre på sommaren än på vintern. Det går emot hur vi brukar tänka kring byggnader, och visar hur viktigt det är med rätt data, säger Sana Sayadi.

Projektet ska också ta fram nyckeltal och beslutsunderlag som gör det enklare för kommuner och andra aktörer att prioritera rätt åtgärder. På sikt kan resultaten bidra till både minskade utsläpp och stärkt ekonomi.

– Det här är ett konkret exempel på hur forskning kan göra direkt nytta. Det finns en stor outnyttjad potential – och det handlar om betydande summor när man ser till hela regionen, säger Patrik Thollander, professor i energisystem och projektledare.

Fakta om projektet

Projektet leds av Högskolan i Gävle och genomförs under perioden 2026–2029 med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden via Tillväxtverket och med regional medfinansiering. Arbetet sker i nära samverkan med arenaägare, idrottsförbund och små och medelstora företag i regionen.

I projektet deltar från Högskolan i Gävle: Mikael Sundberg, Elisabet Linden, Sana Sayadi, Magnus Mattsson och Patrik Thollander (projektledare).

Läs mer om projektet Energieffektiva smarta idrottsanläggningar i Gävleborgs län här.