Städdag och cykelrensning – vad gäller?

Städdag – kan vi ta ut en straffavgift av medlem som inte deltar?

Medlemmarna betalar en årsavgift till bostadsrättsföreningen som tas ut månadsvis. Årsavgiften ska täcka den löpande förvaltningen av fastigheten och föreningen. I förvaltningen av fastigheten ingår exempelvis städning och skötsel av allmänna utrymmen inom- och utomhus. Då en möjlighet för föreningar att hålla nere kostnader är att sköta delar av förvaltningen själva väljer många att ha städdagar där medlemmarna bidrar med sin tid, vilket gör att årsavgiften i förlängningen kan hållas något lägre. Det finns dock ingen skyldighet för en medlem att delta i den fysiska förvaltningen av fastigheten utöver skötsel och underhåll av sin bostadsrättslägenhet.

För de medlemmar som ställer upp med sin tid vid städdagar kan det väcka viss irritation när de märker att andra medlemmar stannar hemma eller gör annat på de planerade städdagarna. Även om den känslan är full förståelig finns det ingen laglig grund för att ta ut en straffavgift av de som inte deltar.

Hur ska man då över huvud taget få några medlemmar att ställa upp om andra kan avstå utan konsekvens?

Att göra deltagande till något positivt brukar få medlemmar att kunna tänka sig att ställa upp med några timmar av sin helgtid. Några förslag för att få en positiv känsla kring städdagen:

• Gör det till en social aktivitet med musik och fika under arbetets gång.
• Kombinera städdagen med en gårdsfest med exempelvis grillning och samvaro efter dagens slut.
• Se till att det finns såväl mindre enklare uppgifter i form av skräpplockning som andra mer avancerade uppgifter som plantering, målning etc.
• Inkludera barnen i föreningen, ha små borstar och krattor.

När man ser och hör att grannarna verkar ha det trevligt ute på gården blir det mindre motstånd att ta sig upp ur soffan och hjälpa till.

Dags för cykelrensning?

Det första steget är att skriftligen uppmana de boende i fastigheten att märka upp sina cyklar eller ta ut cyklarna ur cykelförrådet. Det går även att göra på motsatt vis – föreningen märker alla cyklar och de boende får ta bort märkningen på de cyklar som de gör anspråk på. Informationen om cykelrensningen bör gå ut både genom utdelning av brev och genom anslag i trapphus och i cykelrummet. Vid andrahandsuthyrningar bör både bostadsrättshavaren och andrahandshyresgästen informeras.

Efter cirka tre månader kan föreningen omhänderta de cyklar som ingen har gjort anspråk på och där ägaren är okänd. De aktuella cyklarna ska nu fotograferas och föreningen behöver upprätta en förteckning som innehåller en beskrivning av varje cykel och med angivande av eventuella ID-nr. Ur bevishänseende bör ingen utföra åtgärder på egen hand utan det ska alltid vara minst två personer närvarande. Förteckningen används sedan för att anmäla cyklarna som hittegods eller kvarglömda saker till Polisen. De omhändertagna cyklarna ska efter polisanmälan skett förvaras i ett låst utrymme under minst sex månader.

För kvarglömda saker eller hittegods är det endast saker som uppenbarligen saknar värde som kan slängas och detta bör ske väldigt restriktivt. Vid minsta osäkerhet bör i princip allt sparas.

I behov av juridisk hjälp? Kontakta oss!

Vi erbjuder skräddarsydd rådgivning för bostadsrättsföreningar, även för föreningar som inte är medlemmar i HSB och övriga fastighetsägare. Läs mer om vårt erbjudande och kontakta oss här. Tillsammans går vi igenom ert ärende och ger er det stöd ni behöver.

Om ni är medlemmar i HSB, förtroendevalda eller anställda inom HSB kan ni även ringa HSBs juridiska rådgivning på 0771 472 472. Via rådgivningen får ni kostnadsfri generell juridisk rådgivning inom HSBs verksamhetsområden.

Om ni vill komma kontakt med HSBs jurister och veta mer om denna fråga, vänligen kontakta HSB Riksförbunds pressansvarig, Erik Juhlin, erik.juhlin@hsb.se, 070-325 21 24.