Kraftig minskning av ersättning vid arbetsskada

Livränta är en ersättning man kan få för en arbetsskada – alltså en skada som uppkommit på grund av arbetet. Ersättningen ska kompensera för framtida inkomstförluster och skiljer sig därmed från sjukpenning (en ersättning vid nedsatt arbetsförmåga, oavsett anledning) och sjukersättning (tidigare kallad förtidspension).

– Minskningen av antalet mottagare av livränta sedan slutet av 1990-talet beror framförallt på förändringar i lagstiftningen. Men arbetsskadeförsäkringen har funnits i över hundra år och sett över längre tid beror minskningen på generella förbättringar i framförallt den fysiska arbetsmiljön och ett förändrat arbetsliv, säger Malin Junestav, analytiker på Försäkringskassan.

Två lagändringar pekas ut som orsaker till att färre ansöker om och därmed får livränta. År 2003 gjordes en lagändring som innebar att Försäkringskassan inte längre kan ta initiativ till en utredning kring en persons rätt till livränta. År 2008 förändrades lagstiftningen för sjukersättningen och efter det var inte kraven för att få sjukersättning och livränta likadana. Det gjorde att en naturlig tidpunkt för att ansöka om livränta försvann och ansökningarna, och antalet mottagare, av livränta minskade.

Stora skillnader mellan yrken och kön

60 procent av dem som får livränta är män, och 40 procent är kvinnor. Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad och det syns i statistiken om livränta. Bland män är livränta vanligast inom bygg-, transport- och tillverkningsyrken. Bland kvinnor är det vanligast inom omsorgsyrken, särskilt bland undersköterskor och vårdbiträden.

En tydlig förändring under de senaste tio åren är att livränta på grund av psykiatriska diagnoser har blivit något vanligare. Ökningen är särskilt tydlig bland kvinnor. Samtidigt har livränta kopplad till sjukdomar i rörelseorganen samt skador och förgiftningar minskat betydligt, främst eftersom färre ansöker inom dessa områden.

– Förändringen speglar både ett arbetsliv i omvandling, där fysiska faror i arbetsmiljön minskar medan stressrelaterad ohälsa ökar, och ett förbättrat kunskapsläge kring arbetsrelaterad ohälsa, säger Malin Junestav.

FAKTA:

• Arbetsskadeförsäkringen är Sveriges äldsta socialförsäkring. Den första lagen kom år 1916 och avsåg ersättning till följd av olycksfall i arbetet.
• Sedan arbetsskadeförsäkringen infördes har arbetslivet förändrats. Den fysiskt farliga arbetsmiljö som var vanligare under förkrigstiden har decimerats kraftigt. Idag har vi andra typer av arbetsmiljörisker, vilket avspeglar sig i att allt färre ansöker om livränta, medan långa sjukfall i sjukpenningen har blivit vanligare.
• Livränta är en ersättning som betalas ut om man går miste om inkomst på grund av en arbetsskada som gör att man inte kan arbeta alls, måste byta arbetsuppgifter, byta arbete eller gå ner i arbetstid under minst ett år. 
• Sjukpenning är till för den som på grund tillfälligt nedsatt arbetsförmåga inte kan utför sitt ordinarie arbete. Rätten till sjukpenning kopplar inte till om den nedsatta arbetsförmågan uppkommit på arbetet.
• Sjukersättning är till för den som har en skada, sjukdom eller funktions­nedsättning som kommer att finnas kvar, och som gör att man inte kan arbeta heltid eller arbeta alls resten av arbetslivet. Sjukersättning kallades förut för förtidspension eller sjukpension. Rätten till sjukersättning kopplar inte till om den nedsatta arbetsförmågan uppkommit på arbetet.

 

SÅ FUNKAR LIVRÄNTA:

• För att man ska kunna få livränta måste vissa grundkriterier vara uppfyllda:
  • Nedsättningen måste kunna antas bestå under minst ett år.
  • Förmågan att skaffa inkomst ska vara nedsatt med minst en femtondel.
  • Inkomstförlusten måste vara minst en fjärdedel av prisbasbeloppet, det år då livräntan ska börja betalas ut (14 800 kronor år 2026).

Det är först efter att dessa kriterier är uppfyllda som Försäkringskassan utreder om skadan eller sjukdomen är en arbetsskada – det vill säga är en skada som uppkommit i samband med arbetet.