Ny rapport: Marknadshyror skulle ge tusentals kronor mindre kvar i månaden

– Marknadshyresdebatten fastnar lätt i procentsatser och teorier om hur marknaden ska lösa bostadsfrågan. Men här ser vi vad det faktiskt handlar om: tusentals kronor mindre i plånboken varje månad. Det är pengar man skulle kunna lägga på mat, barnens aktiviteter eller en fritidsaktivitet för en själv säger Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen. 

Rambolls scenarioanalys visar att hyrorna i sju svenska städer skulle öka med i genomsnitt 25 procent om marknadshyror infördes. I vissa städer och områden blir höjningarna betydligt större. I centrala Linköping kan en höjning om 35 procent förväntas, i Västra staden i Uppsala en om 38 procent och i Vasastan i Stockholm hela 78 procent. Marknadshyror skulle slå särskilt hårt mot vanliga löntagare i städer där bostadsbristen redan är stor och hyrorna skulle stiga mest.  

– Flera partier vill genomföra olika former av marknadshyror. I ett läge där många hushåll redan pressas av höga matpriser, höga bränslepriser, räntor och andra kostnader är marknadshyra helt fel väg att gå. Det skulle lägga ännu en kostnadschock på 40–80 procent i ökade hyror på vissa ställen, för människor som redan kämpar med att få ekonomin att gå ihop. Det är därför vi säger nej till marknadshyra. Alla politiska partier också göra som inte vill göra det extremt dyrt att bo borde skrota sina marknadshyresförslag, säger Marie Linder. 

Om rapporten:  
Hyresgästföreningen har låtit Ramboll göra en scenarioanalys efter vad marknadshyror skulle innebära för hyresgäster i sju svenska städer. Syftet är att visa i konkreta siffror hur mycket hyrorna kan öka, vad det betyder för hushållens ekonomi och vilka som riskerar att drabbas hårdast. Fokus ligger på stora till mellanstora städer med högt tryck på bostadsmarknaden, där effekterna väntas bli som störst. Resultaten pekar på höjda hyror, ökad makt för fastighetsägare och en större ekonomisk press på hushåll som redan i dag har små marginaler. 

Så har vi räknat ut snittet kvar att leva på för en förskollärare: 
Den ekonomiska marginalen är det belopp som återstår av nettolönen efter att hyra, grundläggande  levnadskostnader och sparande (10 procent) dragits av. I exemplet med en ensamstående förälder utökas de beräknade levnadskostnaderna med kostnader för ett barn (9 år). Samtidigt görs också tillägg för barnbidrag och underhållsstöd. Snittet är beräknat på följande statistik/data: 

• Den angivna bruttolönen utgår från SCB:s statistik över genomsnittlig förskollärarlön (2024), uppräknad till 2025 års med hjälp av Medlingsinstitutets konjunkturlönestatistik. Lönen omvandlas till nettolön. 

• Boendekostnaden baseras på SCB:s statistik över genomsnittliga kvadratmeterhyror. I beräkningen utgår vi från en lägenhet på 70 kvadratmeter. 

• Levnadskostnaderna baseras på Konsumentverkets tabell över genomsnittliga, grundläggande hushållskostnader.