Ny forskning utmanar vårdmyt om barn och tortyr

Kapitel 1 – Introduktion till forskningsprojektet Barn som överlevt tortyr

Kapitel 2 – Vad utgör tortyr mot barn?
– Barns särskilda sårbarhet gör att handlingar som inte bedöms som tortyr mot vuxna kan vara det när de riktas mot barn – och ställer högre krav på det offentliga att identifiera dem som brottsoffer och skydda dem, säger Madelaine Seidlitz, senior människorättsjurist med fokus på internationell flyktingrätt och tortyrfrågan.

Kapitel 3 – Att fråga barn om tortyr
–Tortyr är en specifik form av våldsutövning som är svår att fånga med en enstaka fråga. I mitt kapitel beskriver jag därför ett samtalsstöd som hjälper yrkesverksamma att ställa frågor på ett sätt som gör det möjligt för barn att berätta, säger Julia Jennstål, psykolog och forskare vid Röda Korsets Högskola.

Kapitel 4 – Barnanpassad tortyrskadedokumentation
– Vi har tagit fram ett nationellt och internationellt efterfrågat förslag på barnanpassningar vid medicinsk och psykologisk tortyrskadedokumentation och presenterar resultat från en serie intervjuer med kliniker verksamma på fyra olika kontinenter, säger Henry Ascher, barnläkare och forskare, och Viktor Mauritz, psykolog vid Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala.

Antologins sista del fokuserar på hur barn som överlevt tortyr kan ges vård. Flera av kapitlen är nischade och innehåller handfasta verktyg för skol- och vårdpersonal.

Kapitel 5 – Studie motbevisar myt: Behandling trots tillfälliga uppehållstillstånd
– Det finns en uppfattning inom sjukvården om att traumabehandling inte kan genomföras i en instabil livssituation och det riskerar att försena vård för många barn som kommit till Sverige på flykt och som idag lever i en osäker tillvaro. Vi presenterar en ny litteraturstudie som visar att det saknas evidens för att vänta med traumabehandling, säger forskaren Catarina Nahlén Bose, lektor vid Röda Korsets Högskola som gjort studien tillsammans med forskarkollegan Miguel Diaz, lektor.

Kapitel 6 – Problem i skolan: NPF och traumatisering
– Vi ser att barn som kommit på flykt kan ha svårigheter i skolan, då ofta med symtom som uppmärksamhetssvårigheter, impulsivitet och svårigheter i socialt samspel – symtom som kan kopplas både till neuropsykiatriska tillstånd och posttraumatiskt stressyndrom. Mitt kapitel bidrar med verktyg för att hjälpa vården att avgöra vad som ligger bakom barnets svårigheter, säger Fanny Laurén, psykolog och specialist i klinisk psykologi med inriktning neuropsykologi.

Kapitel 7 – Ny barnanpassad intensiv traumabehandling
– Vårt kapitel handlar om att ge hopp. I en ny pågående pilotstudie utvärderar vi om en intensiv behandlingsmodell kan ge lika snabba resultat för yngre barn, som de vi har kunnat se för vuxna och äldre barn. Med nya behandlingsformer kan fler få effektiv hjälp trots svåra erfarenheter, säger Ferdinand Garoff, forskare vid Röda Korsets Högskola, och Ronak Tamdjidi, psykolog vid Svenska Röda Korset och projektledare för Barn som överlevt tortyr.