Ny forskning ska förbättra arbetslivet för tjänstemän med ADHD och autism

Projektet leds av Åsa Samuelsson, forskare inom arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. Fokus är på tjänstemän med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), främst ADHD och autism, och hur organisatorisk och social arbetsmiljö påverkar deras möjlighet till ett hållbart arbetsliv.

– Det finns relativt lite svensk forskning om arbetsmiljö för den här gruppen, särskilt kopplat till dagens flexibla arbetsliv och olika typer av kontorslösningar. Samtidigt ser vi att allt fler personer med NPF finns på arbetsmarknaden och att behovet av kunskap kring de här frågorna ökar, säger Åsa Samuelsson.

Samarbete med Attention och Autism Sverige

Forskarna ska undersöka hur faktorer som distansarbete, hybridarbete, flextid och möjlighet att själv få bestämma hur arbetet genomförs, men också hur olika kontorslösningar som exempelvis aktivitetsbaserade kontor påverkar gruppen.

– Många personer med NPF når hög utbildningsnivå och arbetar som tjänstemän, men alla har inte fått rätt förutsättningar i arbetslivet. Det innebär både ett mänskligt och samhällsekonomiskt slöseri med kompetens som går förlorad, säger Åsa Samuelsson.

Projektet ska särskilt studera skillnader i arbetsmiljön för tjänstemän med NPF som arbetar inom det privata näringslivet respektive kommuner och regioner. Datainsamlingen sker genom enkäter och intervjuer vid två tillfällen vardera under projektets gång.

En viktig del i forskningen är samarbetet med intresseorganisationerna Riksförbundet Attention och Autism Sverige, som sammanlagt har nära 40 000 medlemmar och kommer bidra i arbetet med datainsamling och referensgruppen.

Bristfällig forskning om kvinnor med NPF

Forskarna hoppas att resultaten ska kunna leda till konkreta rekommendationer för arbetsgivare och bidra till ett mer hållbart arbetsliv för tjänstemän med NPF.

– Det behövs mer kunskap om hur det moderna arbetslivet fungerar för personer med NPF. Tidigare forskning på området har ofta undersökt antingen ADHD eller autism var för sig. Men idag vet vi att dessa diagnoser ofta förekommer samtidigt (AuDHD), varför det är viktigt att vi även studerar den här gruppen mer ingående. Vidare behöver kvinnor med NPF särskilt studeras. Hittills har mest forskning om NPF baserats på pojkar och män medan flickor och kvinnor i stor utsträckning har missats, säger Åsa Samuelsson. Eftersom det är kvinnorna som står för majoriteten av sjukskrivning idag är det en angelägen grupp att fokusera närmare på.

Projektet startar under hösten 2026 och pågår i tre år. I satsningen ingår även ett doktorandprojekt.

Fakta

Forskarna som deltar i projektet är: Åsa Samuelsson (projektledare), Åsa Hedlund, Marina Heiden och Timea Zsuzsanna Popucza från Högskolan i Gävle, samt Annette Björk och Ylva Rönngren från Mittuniversitetet.

Samverkansparters: Riksförbundet Attention, Autism Sverige, Prevent, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Akavia och Akademikerförbundet SSR, samt Lotta Borg Skoglund, forskare på Uppsala universitet.