Ny statistik: Ökat antal dödsfall i hemmet som upptäcks efter en längre tid

Statistiken baseras på de dödsfallsutredningar som Rättsmedicinalverket genomför på uppdrag av Polismyndigheten och där endast personer som hittats avlidna i privat bostad har inkluderats. Nytt för årets statistik är att antalet avlidna enligt denna definition även redovisas per län.

Tiden har beräknats från registrerat dödsdatum alternativt det datum då personen senast sågs vid liv till det datum då den avlidne anträffats.

Ökat antal under 2025

Antalet personer som avlidit i hemmet och upptäckts efter minst en månad uppgick under 2025 till 309, att jämföra med 281 året innan. Ökningen består till största del av avlidna män.

Den största ökningen av antalet fall kan noteras i Stockholms län, som 2025 hade 77 dödsfall där personen legat avliden i hemmet i minst en månad jämfört med 60 fall under 2024.

- Det är angeläget att avlidna som blivit liggande en längre tid undersöks av oss på rättsmedicin i syfte att utesluta brott och för att kunna fastställa dödsorsak, säger Johanna Loisel, överläkare och specialist i rättsmedicin tillika chef för RMV:s rättsmedicinska enhet i Umeå.

Fortsatt större andel äldre och män

Tre fjärdedelar av personerna som legat döda i bostaden en vecka eller mer under 2025 var män samtidigt som sex av tio fall under året avser personer äldre än 65 år. I drygt 90 procent av fallen var rättsläkarens bedömning att personerna avlidit till följd av naturliga orsaker.

Antal personer som upptäcktes minst en vecka efter de avlidit i hemmet varje år, uppdelat på hur länge de har legat avlidna

	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Legat avliden i 31–90 dagar	92	82	100	129	117	143
Legat avliden i 91–365 dagar	21	40	33	26	26	35
Legat avliden i mer än 365 dagar	1	7	2	1	1	1
Exakt datum saknas
Uppgift om månad saknas1	16	31	15	16	13	14
Hittades 1–2 månader efter månaden som hen avled2	53	81	101	95	98	88
Hittades 3–12 månader efter månaden som hen avled	11	14	25	20	23	25
Hittades mer än 12 månader efter månaden som hen avled	2	2	3	1	3	3
Totalt	196	257	279	288	281	309

¹ I de fall där uppgift om månad (då personen avled eller senast sågs i livet) saknas kan det vara så att man inte vet om personen avled den sista i en månad eller den första i nästa månad. Det kan innebära att flera av dessa personer inte har legat avlidna i mer än en månad

² Eftersom det saknas exakt datum för när personen avled kan det finnas personer som har legat avlidna i mindre än en månad i den här kategorin.

 Antal personer som upptäcktes minst en vecka efter de avlidit i hemmet varje år, uppdelat på kön och ålderskategori

	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Kvinnor	46	65	79	79	70	82
Män	150	192	200	209	211	227
Upp till 65 år	135	176	195	200	203	92
Äldre än 65 år	61	81	84	88	78	217

Antal personer som upptäcktes minst en vecka efter de avlidit i hemmet varje år, uppdelat på dödssätt

	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Naturligt (sjukdom)	184	238	270	273	254	281
Olycksfall eller självmord	12	19	9	15	27	28

Antal personer som upptäcktes minst en vecka efter de avlidit i hemmet varje år, uppdelat på län

	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Stockholm	39	62	54	66	60	77
Skåne	45	56	63	64	42	43
Västra Götaland	34	38	55	50	51	46
Blekinge	5	3	5	3	13	6
Dalarna	3	12	7	5	9	9
Gotland				1		1
Gävleborg	10	6	6	7	6	11
Halland	5	4	6	7	9	8
Jämtland Härjedalen	2	2	2	4	1	1
Jönköpings län	4	3	11	7	7	9
Kalmar län	3	7	6	1	7	5
Kronoberg		4	4	2	6	3
Norrbotten	5	2	3	3	5	10
Sörmland	4	4	4	4	9	12
Uppsala	5	12	12	16	7	16
Värmland	6	3	8	5	5	5
Västerbotten	3	1	5	5	6	5
Västernorrland	3	7	1	6	3	4
Västmanland	7	14	9	13	11	11
Örebro län	6	6	5	10	9	11
Östergötland	7	11	13	9	15	16

Bakgrund

Onaturliga dödsfall, det vill säga dödsfall som sannolikt orsakats av annat än enbart sjukdom, ska polisanmälas och genomgår i regel en rättsmedicinsk obduktion. Även i de fall då det är svårt att avgöra om dödsfallet är onaturligt, t ex vid framskriden förruttnelse, görs ofta en sådan obduktion. Obduktionen görs i dessa fall dels för att identiteten kan vara oklar och för att utesluta brott men också för att utreda dödsorsak och dödssätt samt för att försöka uppskatta dödstidpunkten. Det senare kan nämligen försvåras av att kroppen förändras efter döden genom förruttnelse, då det kan bli svårare att urskilja skador.

Vid dödsfall med hög misstanke om brott kallas rättsläkare ofta till fyndplatsen och kan där göra undersökningar för att uppskatta dödstidpunkten. I övriga fall gör den ansvarige rättsläkaren en bedömning om när personen avled baserat på fynd vid obduktionen samt på uppgifter från polisen när personen senast kunnat bekräftats vara vid liv. Det kan handla om när dagstidningen senast tagits in i bostaden eller när den avlidne senast använt sin telefon. Många gånger är läkaren beroende av detaljerad information från polisens undersökning av fyndplatsen, vilket oftast är personens bostad, för att försöka ringa in dessa datum. Utifrån kroppens skick vid obduktionen kan läkaren dock ofta göra en kvalificerad bedömning om hur länge personen legat avliden.

Ofta är det dock svårt att veta exakt vilken dag som personen avled, detta blir ännu svårare ju längre tid personen har legat avliden. Enbart utifrån en rättsmedicinsk obduktion, utan rättsläkarens närvaro på fyndplatsen, går exakt dödsdatumet sällan att fastslå, då registreras ett sannolikt dödsdatum som ibland kan bestå endast av år och månad och i vissa fall endast år.

I de fall där exakt dödsdatum saknas har i första hand datum för när personen senast sågs vid liv använts för att beräkna hur länge personen har legat avliden innan hen hittats. Om det även saknas exakt datum för när personen senast sågs i livet har det beräknats hur många månader det skiljer mellan den månad personen avled alternativt senast sågs vid liv och den månad personen hittades avliden i hemmet.