Samverkan avgörande för att stärka integrationen i Gävleborg

Studien bygger på intervjuer med 27 representanter ur ett brett spektrum av organisationer från civilsamhället i länet, bland dem humanitära organisationer, idrottsföreningar, studieförbund, och kyrklig verksamhet.  

– Antalet föreningar i relation till folkmängden är högre i Gävleborgs län än riksgenomsnittet, vilket tyder på ett starkt civilsamhälle, säger Sven Trygged, professor i socialt arbete.

Fokus ligger på hur dessa aktörer arbetar för arbetsmarknadsetablering och inkludering av migranter med låg utbildning som står långt från arbetsmarknaden.

– Många verksamheter erbjuder sådant som myndigheter har svårt att skapa, till exempel trygga mötesplatser där människor kan bygga relationer och få stöd i vardagen, säger Maja Lilja, universitetslektor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.

Olika aktiviteter, som språkcaféer, familjeträffar och studiecirklar riktade till specifika målgrupper, kan bidra till att bygga tillit, skapa nätverk och stärka välmående. Det kan i sin tur underlätta vägen in i samhället och arbetslivet.

Samtidigt visar studien att insatserna inte når alla.

– Det räcker inte att erbjuda aktiviteter. För att nå personer med kort utbildning krävs riktad kommunikation och anpassning efter deras behov, säger Hanna Kusterer, forskare inom socialt arbete vid Högskolan i Gävle.

Olika logiker skapar utmaningar

En återkommande utmaning handlar om skillnader i hur ideella organisationer och offentliga aktörer arbetar. Ideella verksamheter bygger ofta på frivillighet och relationsskapande, medan offentliga insatser ställer krav på uppföljning, kontroll och tydliga resultat.

– Det uppstår en krock mellan olika logiker. Det som skapar tillit och långsiktiga relationer är inte alltid det som går att mäta på kort sikt, säger Maja Lilja.

Samtidigt lyfter organisationer att krav kopplade till finansiering ibland blir för snäva, vilket kan begränsa verksamheten. Flera beskriver också hur minskad finansiering och mer detaljerade krav gjort det svårare att bedriva långsiktigt arbete.

Samverkan fungerar olika väl

Studien visar att samverkan mellan föreningar, kommuner och Arbetsförmedlingen är central. Där samarbetet fungerar väl har det ofta byggts upp över tid och präglas av kontinuerlig dialog. I andra kommuner saknas en tydlig ansvarsfördelning, vilket försvårar arbetet.

– Föreningar och organisationer vill vara en del av lösningen, men då behöver rollerna klargöras och samarbetet fungera bättre, säger Hanna Kusterer.

Trots utmaningarna pekar studien på ett starkt engagemang i hela länet.

– Det görs mycket bra arbete. Men för att det ska få långsiktig effekt krävs bättre förutsättningar och en tydligare samverkan mellan olika aktörer, både inom och emellan offentlig verksamhet och civilsamhället, säger Maja Lilja.

Fakta om projektet
Projektet Samverkan Gävleborg 2022 syftar till att utveckla arbetssätt och metoder för att underlätta etableringen av tredjelandsmedborgare. Projektet leds av Länsstyrelsen Gävleborg och finansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Projektparter är Högskolan i Gävle, RF-SISU Gävleborg samt åtta kommuner i länet. Projektet avslutas den 31 maj 2026.

Den aktuella studien bygger på intervjuer med aktörer inom civilsamhället. Tidigare delstudier har fokuserat på migranternas respektive arbetsmarknadsaktörernas perspektiv. Högskolan har även undersökt väntetider som uppkommer för migranterna i processen från bosättning till sysselsättning.

Läs alla delstudier på Länsstyrelsens projektsida

Mer info finns även på Högskolan i Gävles projektsida