Sveriges bild utomlands kan påverka demokratin inför valet

Samuel Merrill, Universitetslektor vid Centrum för digital samhällsforskning och Sociologiska institutionen vid Umeå universitet, har tillsammans med ett team av internationella forskare undersökt hur Sverige framställs i digitala och politiska miljöer utomlands. Deras studier har bland annat fokuserat på hur högerextrema grupper i USA, Tyskland, Kina och Indien beskriver svensk politik och samhällsutveckling online.

Under lång tid har Sverige haft ett starkt internationellt rykte. Landet har beskrivits som ett socialt laboratorium, en neutral stat och en modell för välfärd och modernitet. Under 1930‑talet sågs Sverige som en möjlig ”mellanväg” mellan kapitalism och kommunism, och från 1960‑talet och framåt spreds bilden av den svenska modellen internationellt.

– Till exempel under kalla kriget, när den svenska modellen ibland ansågs ligga lite för nära kommunismen för den amerikanska regeringens smak, säger Samuel Merrill.

Sveriges internationella rykte har också byggts upp genom offentliga institutioner som Svenska institutet. Under lång tid har svenska regeringar arbetat för att stärka Sveriges bild utomlands för att utöva så kallad mjuk makt, det vill säga inflytande som skapas genom kultur, värderingar och internationellt förtroende snarare än militär eller ekonomisk makt.

– Under ungefär det senaste århundradet har Sverige ofta internationellt identifierats som en utopisk och ultramodern stat, säger Samuel Merrill.

En förändrad bild av Sverige

Samtidigt visar Samuel Merrill och hans forskarteam att bilden av Sverige idag är långt mer omstridd än tidigare.

– Under de senaste åren har Sveriges internationella bild påverkats av hanteringen av flyktingkrisen 2015 och covid‑19‑pandemin. Samtidigt har bilden av Sverige som ett exceptionellt land och en ”humanitär stormakt” börjat försvagas, säger Samuel Merrill.

Flera händelser har under de senaste åren påverkat Sveriges bild internationellt. Dessa inkluderar migrationspolitiken efter 2015, hanteringen av covid‑19‑pandemin, Sverigedemokraternas växande inflytande och Sveriges inträde i Nato 2024. Forskning tyder på att de här utvecklingarna har förändrat bilden av Sverige som en neutral stat och som ett land som länge setts som motståndskraftigt mot radikal högerpopulism.

Händelser som har påverkat Sveriges internationella bild

• 2015: Sveriges hantering av flyktingkrisen får stor internationell uppmärksamhet
• 2017: Donald Trump använder Sverige i ett uppmärksammat tal om migration
• 2018: Desinformationskampanjer riktas mot Sverige inför valet
• 2020: Sveriges covid‑19‑strategi väcker internationell debatt
• 2024: Sverige går med i Nato och lämnar sin roll som militärt alliansfritt land
Källa: Forskning från Umeå universitet och tidigare studier som refereras i forskningen.

– Dessa exempel och andra tyder på att Sverige börjar falla in i linje med sina nordiska och europeiska grannar, och att det som en gång ansågs unikt med landet försvinner gradvis från den internationella bilden, säger Samuel Merrill.

Samtidigt har sociala medier och digitala plattformar förändrat vem som formar bilden av Sverige internationellt. Tidigare dominerades berättelsen om Sverige främst av regeringar och etablerade medieaktörer. Idag påverkas bilden också av onlineaktivister, politiska rörelser och alternativa medier.

Digitala miljöer förstärker konflikter

Inom projektet The Radicalisation of Sweden’s Image, finansierat av Vetenskapsrådet, undersökte Samuel Merrill och hans forskarteam hur utländska högerextrema aktörer använder Sverige symboliskt i sina egna politiska narrativ.

En studie inom projektet visar att amerikanska högerextrema aktörer upprepade gånger använde Sverige mellan 2015 och 2022 för att förstärka invandringskritiska budskap i USA. Nyhetshändelser från Sverige användes inte i första hand för att de var viktiga i Sverige i sig. I stället användes de när de passade den amerikanska politiska debatten vid ett visst tillfälle.

En annan studie inom projektet visar skillnader mellan hur traditionella medier och högerextrema digitala miljöer framställde det svenska valet 2022. Internationella nyhetsmedier beskrev Sveriges politiska förskjutning åt höger på ett mer återhållsamt sätt, även om rapporteringen påverkades av olika mediers politiska inriktning. I högerextrema digitala miljöer var tonen betydligt mer överdriven. Där framställdes utvecklingen i Sverige som en del av en bredare, oundviklig internationell högervåg.

Den nära kopplingen mellan internationella och svenska högerextrema framställningar av Sverige visar hur antidemokratiska idéer kan spridas mellan länder. Forskningen visar också att idéer kopplade till olika former av diskriminering riskerar att påverka svensk inrikespolitik och kan få negativa konsekvenser för demokratin.

Forskarna ser också tecken på att desinformation har blivit mindre tydlig och mer normaliserad i det politiska landskapet, vilket gör den svårare att upptäcka.

– Under valet 2018 försökte internationella högerextrema aktörer och ryskt statligt understödda medier påverka svensk inrikespolitik genom desinformationskampanjer. Dessa kampanjer målade upp en bild av Sverige i kraftig nedgång och syftade till att gynna invandringskritiska nationalistiska partier, liknande kampanjer kommer sannolikt att återkomma inför valet i september, säger Samuel Merrill.

Demokratin påverkas av Sveriges bild utomlands

Samuel Merrill menar att många i Sverige fortfarande tar landets internationella rykte för givet. Samtidigt visar forskning att Sveriges bild kan förändras snabbt i en tid som präglas av sociala medier, digital desinformation och ökad politisk polarisering.

– Naturligtvis förändras också omvärlden runt Sverige, och hur dessa förändringar, liksom de vi kan komma att bevittna i september 2026, påverkar bilden av landet beror också på den politik som tar form på andra håll, säger Samuel Merrill.

Han menar att den progressiva bilden av Sverige i slutändan riskerar att försvinna. Den behöver mer stöd. Verkliga åtgärder för att skapa ett mer, inte mindre, demokratiskt svenskt samhälle, ett mer öppet, inte slutet, samhälle behövs.

– Sådana åtgärder kommer förhoppningsvis inte bara att gynna dem som bor i Sverige, utan också bidra till att återuppliva den internationella uppfattningen om vårt land, säger Samuel Merrill.

Han berättar även att inför valet 2026 kommer frågan om vem som formar bilden av Sverige bli allt viktigare.

– Bilden av Sverige, som kommer att stå i fokus under det kommande valet både nationellt och internationellt, spelar roll. Vem som får bidra till och forma den bilden, och hur nära den bilden återspeglar människors levda verklighet i detta land, är en indikator på Sveriges demokratiska hälsa, säger Samuel Merrill.

Läs mer om Samuel Merills forskning och hans forskningsprojekt