Klyftan mellan storstad och landsbygd ökar

– Under pandemiåren drog drömmen om ett eget hus, med trädgård och hemmakontor, många svenskar bort från de stora städerna. Nu verkar flykten från storstäderna vara över, med lägre bostadspriser och mer stabila räntor har de återfått en del av sin attraktionskraft. Samtidigt riskerar de förändrade flyttmönstren att förvärra bostadsbristen i städerna ytterligare, säger Marcus Svanberg, VD på LF Fastighetsförmedling.

Fler kommuner uppger nu balans än underskott på bostadsmarknaden, för första gången på 25 år. Men mer än hälften av Sveriges befolkning bor fortfarande i kommuner där det råder bostadsbrist, framför allt i storstadsregioner och högskoleorter. Samtidigt har utvecklingen varit positiv i många mindre kommuner utanför storstäderna, där bostadsmarknaden i allt högre grad beskrivs som balanserad. Sedan 2017, då underskotten var som störst, har allt fler kommuner rapporterat balans eller överskott, en utveckling som bland annat förklaras av lägre befolkningstillväxt och ökad byggnation.

– Vi har länge efterlyst ett helhetsgrepp om bostadspolitiken som gör det enklare för fler att byta bostad efter behov. De lättade bolånereglerna som nyligen infördes är ett steg i rätt riktning, men de löser inte bostadsmarknadens strukturella problem. För att öka rörligheten på riktigt krävs långsiktiga reformer, som att trappa ner både flyttskatten och ränteavdraget, säger Marcus Svanberg.

Tillgången till bostäder är generellt mycket god i mindre kommuner utanför storstadsregionerna. Bland kommuner utan högskola eller universitet och med färre än 25 000 invånare, totalt 175 kommuner, har underskotten på bostäder minskat tydligt de senaste åren. Antalet som uppger bostadsunderskott har sjunkit från 61 till 42, samtidigt som allt fler kommuner bedömer att bostadsmarknaden är i balans, en ökning från 70 till 85 kommuner.

– För första gången på 25 år är det fler kommuner som uppger överskott än balans på bostadsmarknaden. Det visar hur snabbt utvecklingen svängt i stora delar av landet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att majoriteten av svenskarna fortfarande bor i kommuner där det råder bostadsbrist, säger Marcus Svanberg.

Under pandemiåret 2021 var utflyttningen från Stor-Stockholm rekordhög. Nästan 8 000 fler personer flyttade från regionen än till den. De senaste åren har utvecklingen successivt vänt. Under 2025 var skillnaden mellan inflyttade och utflyttade, det så kallade flyttnettot, nere på endast 99 personer. Det visar ny statistik från SCB som LF Fastighetsförmedling har sammanställt.

I Stor-Göteborg märks det allra tydligast att flykten från storstäderna är över. Under slutet av pandemin gick regionen back med nästan 2 000 personer. Förra året var utvecklingen den motsatta, med ett tydligt positivt flyttnetto. Även Stor-Malmö påverkades negativt av pandemin, men inte i lika hög grad. Här har i många år betydligt fler personer flyttat till regionen än från den.