Omfattande arkeologiska undersökningar i Rogsta

Från 2026 och kommande år sker en kraftig ökning av antalet arkeologiska undersökningar till följd av Ostlänken. Under året undersöks 36 fornlämningar i Stockholms län och ett 40-tal i Södermanlands län. Det innebär ett ökat antal arbetstillfällen då efterfrågan på fältarkeologer i regionen är mycket stor.

– Hanteringen av fornlämningarna, som utgår från kulturmiljölagen, innebär en noggrann dokumentation samt insamling av fynd. Analyser och tolkningarna av de arkeologiska materialen ger oss sedan en mängd ny kunskap både ur ett regionalt och nationellt perspektiv, förklarar Magnus Johansson, projektledare i Ostlänkens arkeologiprojekt.

70 gravar i Rogsta

Ett stort järnåldergravfält med 70 gravar och flera unika bronsålderslämningar i Rogsta är en av de mer intressanta platserna som undersöks längs med Ostlänken.

– Vi förstod redan i samband med förundersökningen att det här var en speciell plats, säger Ingela Harrysson, arkeolog och projektledare på Arkeologerna, Statens historiska museer.

Fornlämningarna i Rogsta, nordost om Nyköping, ligger i Södermanlands mer intensiva fornlämningsbygder. Inom den cirka 16 000 kvadratmeter stora ytan som nu undersöks finns boplatslämningar från både äldre och yngre bronsåldern. Där finns också ett gravfält med gravar från yngre järnåldern främst vendel-/vikingatid, cirka 700-800 e.kr.

Den komplexa fornlämningsmiljön vittnar om att här har människor levt, odlat sin mark och begravt sina döda under flera tusen år.

– Vi kommer att undersöka tjocka kulturlager, alltså jordlager som innehåller fynd och spår av mänsklig aktivitet från olika tidsperioder. Dessutom ligger gravfältet delvis ovanpå bronsålderslämningarna vilket är ovanligt, förklarar Ingela Harrysson.

Det arkeologiska arbetet som precis har kommit igång kommer först att fokusera på det stora järnåldersgravfältet med 70-talet gravar. Därefter fortsätter arkeologerna med de äldre lämningarna. Vid tidigare utgrävningar hittades troliga huslämningar från bronsåldern (cirka 1400 f.kr - 500 f.kr), men också spår av daglig matlagning i form av djurben och keramikfragment. Stora mängder eldpåverkad sten – så kallad skärvsten – tillsammans med smältdeglar och slagg tyder dessutom på metallhantverk på platsen.

Tvärvetenskapligt arbete

Naturvetenskapliga analyser av de arkeologiska materialen kommer att ge en tydlig bild av vad människor åt, hur naturen såg ut, vad man odlade och vilka djur man hade. Det kommer också ge information om hur platsen användes under olika tidsperioder.

– Vi arbetar tvärvetenskapligt i Rogstaprojektet och vårt källmaterial utgör grunden för både en bredare och djupare förståelse av platsens betydelse under brons- och järnåldern. Arbete innefattar förutom fältarbetet även ett nära samarbete med specialister inom osteologi, makrofossilanalys, arkeometallurgi, berättar Ingela Harrysson.

Jämförande studier

Under året kommer även flera andra stora vendel- och vikingatida gravfält kring Nyköping att arkeologiskt undersökas till följd av Ostlänken.

– En stor möjlighet som Ostlänken ger är att flera liknande fornlämningar undersöks mer eller mindre samtidigt. Det ökar potentialen för kvalitativa jämförande studier, säger Magnus Johansson, projektledare för Ostlänkens arkeologiprojekt.