Lärare oense om övergången till högstadiet

Josefin Ånger, doktorand vid Umeå universitet, har undersökt hur lärare talar om och arbetar med övergången mellan mellanstadiet och högstadiet.

Övergången till högstadiet innebär för många elever nya rutiner, relationer och förväntningar. Internationell forskning visar samtidigt att skolbytet kan påverka både elevers mående och skolresultat negativt. Omkring 20 procent av eleverna uppges uppleva motsvarande skolstart som mestadels negativ.

Studiens viktigaste resultat

• Lärare är inte överens om vad övergången mellan mellanstadiet och högstadiet omfattar.
• Många lärare ser överlämning av information om elever som själva kärnan i övergången.
• Arbetet fokuserar främst på slutet av årskurs 6 och de första veckorna i årskurs 7.
• Långsiktiga förberedelser får mindre utrymme.
• Övergången präglas av ett starkt specialpedagogiskt fokus där elever i behov av stöd står i centrum.
• Studien pekar på behov av större samsyn mellan lärare.

Citat

– Lärare ger uttryck för att barnens bästa är i fokus i arbetet med övergången men är inte överens om vad som läggs i barnens bästa. Det påverkar bland annat hur de förhåller sig till information som lämnas över om elever och hur de resonerar kring betygssättning, säger Josefin Ånger.

– Det finns behov av att synliggöra och diskutera fler aspekter av övergångar, att uppmärksamma de allmänmänskliga utmaningarna i elevernas process över tid och behovet av samsyn mellan lärare, säger Josefin Ånger.

Läs forskningen i sin helhet

Övergångens osynliga karta: En studie av diskursen om övergången från mellanstadiet till högstadiet

Mer information

För mer information eller intervjuförfrågningar, kontakta Josefin Ånger.

En längre artikel publiceras på umu.se under Samhällsvetenskap