Almega: Undantagen från lönegolvet räcker inte

Det nya regelverket innebär att lönekravet höjs till 90 procent av medianlönen från den 1 juni, samtidigt som vissa bristyrken undantas med en lägre nivå.

– Det är bra att regeringen öppnar för undantag. Men listans 27 yrken är för snäv, parternas lista över bristyrken omfattade ju närmare 180 stycken. Nu riskerar stora delar av tjänstesektorns att inte få sina kompetensbehov uppfyllda, säger Jonas Jegers, näringspolitisk expert på Almega.

Almega menar att förändringen också innebär ett tydligt avsteg från den svenska partsmodellen, där löner och villkor normalt sätts av arbetsmarknadens parter.

– Det borde vara kollektivavtalade lönenivåer som gäller. När politiken sätter ett generellt lönegolv för arbetskraftsinvandring går man bort från den svenska modellen och riskerar att skapa snedvridningar på arbetsmarknaden, säger Jonas Jegers.

Dessutom skickar regelverket fel signaler till omvärlden.

– Sverige konkurrerar globalt om talanger. Då behöver vi signalera öppenhet, inte skapa högre trösklar. Denna typ av förändringar gör Sverige mindre attraktivt för kvalificerade medarbetare, säger Jonas Jegers.

Trots undantagen bedömer Almega att det nya regelverket fortsatt är för restriktivt och slår direkt mot företagens möjligheter att rekrytera.

– Företag i hela landet har svårt att hitta rätt kompetens. Ett för högt lönegolv slår mot möjligheten att anställa och i förlängningen mot svensk konkurrenskraft och tillväxt, säger Jonas Jegers.