Viktigt beslut på gång om ny accelerator vid CERN

Tanken med den nya acceleratorn är att Europa ska kunna säkerställa sin världsledande position inom högenergipartikelfysik även under andra halvan av seklet. Frågan handlar framförallt om möjligheten till fortsatta framgångsrika forskningssamarbeten kring grundläggande frågor om universums uppbyggnad, men det finns också en europeisk politiskt strategisk dimension kopplad till beslutet.

CERN bildades 1954, med Sverige som ett av de 12 grundarländerna, på initiativ av europeiska forskare och politiker. Syftet var att motverka en trend där forskare lämnade Europa, och samtidigt främja internationellt samarbete och fredlig utveckling genom vetenskap. Samarbetet växte till att CERN idag är världens ledande forskningsanläggning inom högenergipartikelfysik, med 25 medlemsländer och ett tiotal associerade medlemsländer.

Till CERN:s mest utmärkande bedrifter genom åren hör upptäckten av W- och Z‑bosonerna (1983), utvecklingen av World Wide Web (1989) och upptäckten av Higgsbosonen (2012). Frågan nu är vilka upptäcker som ligger framåt i tiden.

I slutet av 2020-talet ska CERN:s medlemsländer fatta beslut om att eventuellt genomföra FCC-ee, som är benämningen på det första steget av flaggskeppsacceleratorn Future Circular Collider (FCC). FCC-ee är tänkt att användas för elektron-positron-kollisionsmätningar mellan åren 2048 och 2063. Projektet uppskattas kosta omkring 15 miljarder schweiziska franc och inkluderar en helt ny acceleratortunnel med en omkrets på 91 kilometer. I ett andra steg – som är ett mycket senare beslut men som ändå behöver vägas in som en möjlig fortsättning efter FCC-ee – ska tunneln kunna återanvändas för hadronkollisionsmätningar under åren 2074 till 2100. Fortsättningsprojektet har fått planeringsnamnet FCC-hh och förväntas kosta ytterligare 20 miljarder schweiziska franc.

En fortsatt europeisk ledande position inom högenergipartikelfysik förutsätter omfattande och långsiktiga satsningar. Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har lyft fram CERN och FCC som avgörande för att bevara Europas vetenskapliga ledarskap i en tid av global konkurrens. USA, Japan och Kanada har uttalat sig positivt och förväntas delta finansiellt i FCC-ee. Även kinesiska partikelfysiker har uttryckt en önskan att samarbeta kring FCC, och bekräftat att Kinas planer på en motsvarande partikelaccelerator Circular Electron Positron Collider (CEPC) inte kommer att genomföras om FCC-ee genomförs.

Vetenskapsrådet representerar Sverige i CERN:s styrelse där Sverige, liksom varje medlemsland, har en (1) röst. Det beslut som fattas om FCC-ee kommer gälla för samtliga CERN:s medlemsländer. Det innebär att om CERN:s styrelse beslutar att genomföra FCC-ee går det inte att vara medlem i CERN och samtidigt stå utanför FCC-ee.

Sveriges årliga kostnad för CERN, inklusive deltagande i experiment­en och del i hanteringen av data, närmar sig idag 400 miljoner kronor. Även med betydande finansiella bidrag från EU och länder utanför Europa, kan ett genomförande av FCC-ee förändra den kostnadsbilden väsentligt för lång tid framåt.

Vetenskapsrådets sammantagna bedömning är att FCC-ee har en stark vetenskaplig grund. Hur hög prioriteringen av anläggningen blir jämfört med andra starka forskningsinfrastrukturer återstår att se. Samtidigt är det politiskt och strategiskt betydelsefullt att behålla ett världsledande CERN i Europa. Sverige bör därför fortsätta ha ett öppet förhållningssätt till FCC-ee, men betona vikten av att CERN undersöker om och hur FCC-ee kan genomföras utan ökningar av medlemsavgiften.

Som ett viktigt underlag för vårt ställningstagande inför beslutet om FCC-ee har vi beställt en genomlysning av det svenska CERN-medlemskapet. Den visar att Sverige idag har ett hundratal forskare vars forskning är helt eller delvis beroende av CERN, och att fältet egentligen inte behöver växa nämnvärt, men att det heller inte får krympa ytterligare om FCC-ee genomförs. Genomlysningen pekar också på att en svensk förstärkning av relevant teknisk forskning skulle göra att Sverige kan dra större nytta av tekniksamarbeten med forskningsanläggningar som CERN och ESS.

Katarina Bjelke, generaldirektör på Vetenskapsrådet