Hyggesfritt skogsbruk gynnar hänglavar
1.6.2026 08:00:00 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande
Skogsbruket har genom kalavverkning orsakat en kraftig minskning av hänglavar i Sveriges barrskogar. Forskare från Umeå universitet, University of Northern British Columbia och Norwegian University of Life Sciences har i ett storskaligt fältexperiment visat att hyggesfritt skogsbruk är en effektiv metod för att gynna hänglavar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management.

– Hänglavar har viktiga funktioner i världens barrskogsekosystem och utgör föda, livsmiljö och bomaterial för däggdjur, fåglar, insekter och spindlar. De är särskilt viktiga för renskötseln och kan vara avgörande för renens överlevnad på vintern när marklavar är otillgängliga. Därför är kunskap om hur miljöfaktorer reglerar mängden hänglavar viktig för att utforma mer skonsamma metoder att bruka skogen och för att förstå hur lavar påverkas av klimatförändringar, säger Per-Anders Esseen, professor emeritus på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Så gjordes studien
Den unika långtidsstudien (2008–2019) har letts av Per-Anders Esseen, tillsammans med Matthias Siewert, Umeå universitet, Darwyn Coxson, University of Northern British Columbia, Prince George, Kanada, och Yngvar Gauslaa, Norwegian University of Life Sciences, Ås, Norge.
Femton provytor (80 m × 80 m) lades ut i gammal grandominerad skog i Sveriges Lantbruksuniversitets försökspark i Vindeln, Västerbotten. I experimentet genomfördes en gallring, där en tredjedel respektive två tredjedelar av träden avverkades, vilket sedan jämfördes med orörda kontrollytor. Skogliga data, temperatur och ljusmängd mättes under elva år. Med hjälp av stegar mätte forskarna mängden hänglavar upp till sju meters höjd före gallringen och under tio år efter gallringen. Syftet var att utreda hur skogens struktur och mikroklimat påverkar hänglavar med olika funktionella egenskaper genom att jämföra den ljusa hänglaven garnlav (Alectoria sarmentosa) med mörka tagellavar (Bryoria).
Kraftig gallring minskade mängden hänglavar
– Mängden hänglavar i en skog beror på balansen mellan etablering, tillväxt och förluster och regleras av mängden tillgängligt substrat (grenar), mikroklimat, lavens färgpigment och spridningsförmåga, säger Per-Anders Esseen.
Mängden hänglavar per träd minskade direkt efter gallring men ökade sedan upp till fyra gånger i gallrade ytor, med störst ökning i den nedre delen av träden. Studien visar att en måttlig gallring ökade förrådet av hänglavar (per hektar) medan mängden hänglavar minskade efter kraftig gallring, på grund av färre värdträd och att fler lavar blåste ner.
– Den ökande ljustillgången är den viktigaste faktorn som gynnar hänglavar i gallrade skogar, säger Per-Anders Esseen.
Tagellavar klarade sig bättre
Lavar är komplexa symbiotiska organismer mellan svampar och alger/eller cyanobakterier, som passivt tar upp vatten. Forskarna fann att de mörka tagellavarna ökade snabbare med ökad gallringstyrka än den ljusa garnlaven. Tagellavar har melaninpigment som gör att algerna får mindre ljus än hos ljusa lavar. De har därför lägre fotosyntes än ljusa lavar i täta skogar, men har högre fotosyntes och tillväxt i gallrad skog med god tillgång på ljus.
– Studien har gett viktig kunskap för att utforma skonsamma, hyggesfria metoder att bruka barrskogar som ökar mängden hänglavar, något som är särskilt viktigt i renens vinterbetesområden, säger Per-Anders Esseen.
Originalartikel: Esseen, P.-A., Siewert, M.B., Coxson, D.S., & Gauslaa, Y. (2026). Canopy structure and microclimate drive long-term dynamics of hair lichens after partial cutting. Forest Ecology and Management, Volume 617, 123891. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2026.123891
Läs den vetenskapliga artikeln
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378112726003890
Kontakter
Per-Anders Esseenprofessor emeritusInstitutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Tel:070-556 3330per-anders.esseen@umu.seAnna-Lena LindskogKommunikatör och presskontakt Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Tel:090-786 58 78anna-lena.lindskog@umu.seBilder







Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Ny strategi angriper ett av cancerforskningens svåraste mål27.8.2026 13:35:38 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en ny strategi för att bromsa tumörcellers tillväxt. Genom att rikta in sig på den genetiska instruktion som styr bildningen av ett viktigt cancerprotein kunde de bromsa cellernas tillväxt. Resultaten publiceras i den välrenommerade tidskriften PNAS.
En infrysning räcker för att styra om järnets mineralomvandling27.8.2026 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Några minuters infrysning och upptining har avgörande betydelse för hur ferrihydrit, det mest reaktiva järnmineralet i kalla jordar, permafrost och glaciärer, omvandlas, rapporterar forskare vid Umeå universitet i den vetenskapliga tidskriften Science. I takt med ett varmare klimat där frys-tö-cyklerna blir allt intensivare och sprider sig geografiskt, får is därför allt större konsekvenser för ekosystemen på jorden.
Studie kartlägger hur tarmbakterier påverkar varandras tillväxt24.8.2026 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Umeå universitet har kartlagt interaktioner mellan vanliga tarmbakterier och skapat en av de mest omfattande databaserna i sitt slag. Studien, som publicerats i Nature Communications, visar att de flesta konkurrerar med varandra, men identifierar också mekanismer där vissa bakterier främjar andra bakteriers tillväxt.
Kunskap räcker inte – många utomhusarbetare saknar skydd mot TBE19.8.2026 06:44:15 CEST | Pressmeddelande
Trots att de flesta utomhusarbetare i Sverige är positiva till vaccination mot fästingburen hjärninflammation, TBE, är många fortfarande ovaccinerade. En ny studie från Umeå universitet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) belyser vilka hinder som står i vägen.
Riskgrupper avstår från vaccination trots att den är gratis12.8.2026 08:45:42 CEST | Pressmeddelande
Trots att vaccination mot influensa och covid-19 erbjuds kostnadsfritt till personer med förhöjd risk för svår sjukdom avstår många. En ny studie från Umeå universitet visar att de största hindren inte handlar om ekonomi eller avstånd till vaccinationsmottagning. I stället är det främst yngre personer, män, rökare och personer med nedsatt självständighet som inte vaccinerar sig.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum