Skador av betande hjortdjur på skogen i Östergötland halverades
28.5.2026 08:07:08 CEST | Skogsstyrelsen | Pressmeddelande
Skadorna i Götalands skogar av betande älg och andra hjortdjur har minskat till den lägsta nivån som någonsin mätts upp i Skogsstyrelsens inventeringar. Östergötland följer trenden: här har skadorna mer än halverats från det sämsta året 2021, från 18 till 8 procent. Det visar årets inventering av betesskadorna som Skogsstyrelsen har gjort på 14 800 provytor.

Varje år äter älgar och andra vilda hjortdjur, som rådjur, kronhjort och dovvilt, på ungtallar. Skadorna av betet orsakar miljardförluster för skogsbruket. Skogsstyrelsen låter göra årliga inventeringar av betesskadorna för att se om arbetet med att få ned skadorna ger resultat.
Årets inventering för Götaland visar att andelen ungtallar som fått betesskador under det senaste året ligger på 9 procent. Det är en tydlig minskning från 2019 då skadorna låg på 16 procent och den lägsta nivån sedan dagens sätt att inventera infördes för tio år sedan.
Bästa nivån så långt
Minskningen har pågått sedan 2021 och förstärks av att andelen unga tallar som inte har varit utsatta av några betesskador alls också är på en rekordhög nivå: 64 procent av tallarna som inventerades var oskadade.
– Det är mycket glädjande att vi nu ser en långsiktig och ihållande nedgång av skadorna. Det kan hänga samman med att älgstammen minskat fram tills för några år sedan samtidigt som mängden mat i skogen ökat. Nu behöver vi fortsätta arbetet med att hitta den balansen mellan vilt och foder i skogen, säger Karin Ekströmer, Skogsstyrelsens samordnare för skog och vilt i Götaland.
Under många år har Skogsstyrelsen tillsammans med andra aktörer inom viltvård och skogsnäring arbetat med att få en bättre balans mellan antalet hjortdjur och deras tillgång på mat. Blåbär- och lingonris, rönn, asp, sälg och ek samt barrträd, är viktig föda för hjortdjur. Om det finns för liten mängd av denna mat (i rätt höjd för djuren), så blir betestrycket högre på de buskar och träd som faktiskt finns att äta av. Därmed ökar skadorna.
Trots positiv trend – målet nås inte
Samtidigt som skadorna minskar, är skadenivån på 9 procent nästan dubbelt så hög som det nationella målet. Enligt målet ska årsskadorna inte vara högre än 5 procent.
– Mycket har gjorts och när vi nu börjar se ett långsiktigt resultat av insatserna så är det viktigt att alla aktörer ihålligt fortsätter att arbeta i samma riktning för att få en hjortstam som är i balans med tillgången på mat i skogen, säger Karin Ekströmer.
Ett sätt att skapa mer mat för hjortviltet är att satsa på mer tall efter avverkning och då framför allt på rätt mark där tallen trivs.
På marker där både tall och gran trivs (mellanmarker), har andelen tall ökat jämfört med för tio år sedan. Inventeringen visar att andelen tall nu utgör 21 procent. Målet är att minst 25 procent av mellanmarkerna ska vara föryngrad med tall.
Gotland ingår inte i inventeringen eftersom det inte finns älgar där. Resultaten från inventeringarna i Svealand och Norrland kommer att presenteras senare under sommaren.
Här finns alla resultaten från inventeringen: Äbin Rapport
Kontakt:
Karin Ekströmer, skogskonsulent, samordnare för skog och vilt i Götaland, Skogsstyrelsen, 010-172 12 47, karin.ekstromer@skogsstyrelsen.se
Skogsstyrelsens presstjänst: 010-172 10 04, presstjanst@skogsstyrelsen.se
Vår presstjänst är tillgänglig vardagar kl. 8.00–16.30
Mer fakta om inventeringen - Äbin
Inventeringen av betesskadorna på svenska skogen kallas för Äbin (älgbetesinventering) även om skadorna omfattar fler hjortdjur. Inventeringen består av underlag från olika datakällor (foderprognoser, Riksskogstaxeringen med flera) som tillsammans syftar till att ge en sammanhållen beskrivning av tillståndet i skogen för de som förvaltar vilda hjortdjur eller intresserar sig för viltanpassad skogsskötsel.
Inventeringen utförs i fält på slumpmässigt utvalda rutor runt om i landet. Varje år inventeras cirka 45 000 provytor i cirka 12 500 ungskogar nationellt. Inventeringen baseras på en kvalitetssäkrad statistisk metod som beräknar hur många av träden inom ett inventeringsområde som skadats av hjortdjur. Inventeringen görs på våren, strax före lövsprickning. Därför är resultaten från Götaland klara först. Älgbetesinventeringen är ett av flera verktyg som används i älgförvaltningen när Älgförvaltningsområdena skriver sina förvaltningsplaner för sin älgstam.
Bilder




Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vår uppgift är att verka för att skogen sköts så att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan nås. Målen för produktion och miljöhänsyn är jämställda.
Skogen ska brukas på ett hållbart sätt så att även framtida generationer kan ha nytta av den.
Skogsstyrelsen sorterar under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Den lokala förankringen är viktig för oss. Vi har kontor på cirka 75 platser runtom i landet. Vårt huvudkontor ligger i Jönköping.
Vår vision är ”Skog till nytta för alla”.
Följ Skogsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen
Dubbla skogskonferenser: Klimatanpassning och skogens roll för vår beredskap16.11.2026 08:40:16 CET | Pressinbjudan
Den 24 och 25 november arrangerar Skogsstyrelsen dubbla skogskonferenser i Stockholm. Första dagen har fokus på klimatanpassning med konkreta råd och den senaste forskningen. Andra dagen lyfter aktuella frågor som skogens roll för vårt totalförsvar och beredskap.
Arbetsmarknadsverksamhet i Skåne avvecklas3.11.2026 10:52:22 CET | Pressmeddelande
Skogsstyrelsen har beslutat att avveckla arbetsmarknadsverksamheten ”Landskapsvården i Skåne” vid årsskiftet. Orsaken är att finansiering saknas. Skogsstyrelsen har därför varslat 12 anställda. Totalt deltar även närmare 80 personer i verksamheten.
Stort utbrott av svampsjukdom på tall i Norrland23.10.2026 07:26:36 CEST | Pressmeddelande
Ett större utbrott av svampsjukdomen knäckesjuka har drabbat tall i södra Norrland, främst i Gävleborg men också i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Utbrottet har dessutom infekterat betydligt större träd än normalt. Det visar observationer från både Skogsstyrelsen och skogsbruket. Sjukdomen orsakar sämre tillväxt och sämre kvalitet.
Premiär: Skogens karta samlar skogsbrukets viktigaste beslutsunderlag5.10.2026 07:33:09 CEST | Pressmeddelande
Idag är det premiär för Skogens karta – en ny digital karta från Skogsstyrelsen som samlar tre av myndighetens mest använda kartverktyg i en gemensam plattform. Här kan skogsbruket bland annat beräkna mängden virke men också se var det kan finnas värdefulla skogsmiljöer, fornfynd och risk för skogsskador.
Miljömålet för skogen: Bråttom med insatser som vänder utvecklingen1.10.2026 10:06:38 CEST | Pressmeddelande
Det behövs skyndsamma insatser för att vända den negativa utvecklingen av miljötillståndet i Sveriges skogar. Bra insatser görs, men det behövs betydligt mer. Det visar Skogsstyrelsens fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålet Levande skogar. Myndigheten presenterar nu förslag som bland annat syftar till att bevara skogar med höga naturvärden.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum