Vår kunskap om hur saker hänger ihop driver innovation
1.6.2026 15:40:43 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Vår förmåga att uppfinna nytt bygger inte på slump utan på en inre förståelse för hur världen fungerar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Vrije Universiteit Amsterdam, publicerad i tidskriften PNAS.

Vad är det som gör människan så skicklig på att skapa nya idéer och tekniker? Enligt den nya studien spelar en ofta förbisedd kognitiv förmåga en avgörande roll: vår semantiska kunskap, alltså vår förståelse för hur saker hänger ihop och vad den kunskapen kan användas till.
I den här studien deltog över 1 200 personer i ett datorspel där målet var att skapa nya “uppfinningar” genom att kombinera olika föremål. Vissa deltagare arbetade med välkända objekt, som stenar och grenar, medan andra fick exakt samma uppgift men med abstrakta symboler utan tydlig betydelse.
Resultatet var tydligt. När deltagarna kunde använda sin semantiska kunskap blev de betydligt bättre på att hitta fungerande kombinationer. Utan denna kunskap presterade de däremot inte bättre än ett slumpmässigt datorprogram. Det gällde även när de hade tillgång till socialt lärande – alltså möjligheten att se vad andra i gruppen hade lyckats med.
Kognitiv verktygslåda
– Semantisk kunskap är vår kognitiva verktygslåda. Den hjälper oss att förstå vad som kan fungera ihop, säger Björn Lindström, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Forskarna visar också att denna kunskap samverkar med socialt lärande – vår förmåga att ta till oss andras idéer. Kombinationen visade sig vara särskilt kraftfull: grupper med tillgång till både semantisk kunskap och socialt lärande gjorde ungefär dubbelt så många unika uppfinningar som grupper som bara hade tillgång till socialt lärande. Tillsammans gör de här förutsättningarna att innovation inte bara sprids, utan också utvecklas och byggs vidare över generationer.
Studien bygger både på en datormodell av kulturell utveckling och på experiment med människor. I modellen kunde virtuella individer antingen kombinera objekt slumpmässigt eller använda en intern “kunskapskarta” över hur saker relaterar till varandra. Precis som i experimentet visade det sig att tillgång till sådan kunskap kraftigt ökade innovationsförmågan.
Förståelse för hur världen fungerar
Enligt forskarna pekar resultaten på att tidigare generationer för vidare något mer, och minst lika viktigt som nya uppfinningar, till de efterkommande; en förståelse för hur världen fungerar.
– Utan den verktygslådan skulle mänsklig innovation helt bero på slumpmässigt gissande, oavsett hur motiverade vi är eller hur mycket vi kan lära av varandra. Resultaten berör grundläggande frågor som vad kreativitet är, hur kunskap överförs mellan generationer och vad som egentligen gör människan unik som innovatör, säger Björn Lindström.
Nästa steg i forskningen blir att undersöka hur semantisk kunskap fungerar i mer komplexa och verkliga sammanhang och hur den faktiskt också ibland kan stå i vägen för nya, oväntade lösningar. Starka semantiska förväntningar kan nämligen också fungera som skygglappar och kan då hindra oss från att se lösningar som tycks bryta mot sunt förnuft.
Forskningen genomfördes i nära samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och Vrije Universiteit Amsterdam och finansierades av ERC och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Forskarna har inte uppgett några intressekonflikter.
Publikation
”Semantic knowledge guides innovation and drives cultural evolution” Anil Yaman, Shen Tian, Björn Lindström, PNAS, online 26 maj 2026, doi:10.1073/pnas.2530750123.
Nyckelord
Kontakter
Björn LindströmSenior forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel:+46 0702225886bjorn.lindstrom@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder

Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Opioidanvändning kan bli långvarig efter operation10.11.2026 17:20:49 CET | Nyheter
Runt 7 000 patienter per år i Sverige som inte tidigare använt opioider fortsätter att hämta ut läkemedlen flera månader efter en operation, vilket ökar risk för beroende, enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Avhandlingen visar också att mängden opioider efter större kirurgi kan minskas.
Två nyupptäckta proteinformer kan vara viktiga vid alzheimer9.11.2026 11:34:12 CET | Nyheter
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat två tidigare okända former av proteinet beta-amyloid som kan bidra till utvecklingen av Alzheimers sjukdom. I studien, som publiceras i Nature Communications, visar forskarna också att ett protein som de tidigare upptäckt kan motverka bildandet av de skadliga formerna, vilket pekar på en möjlig ny behandlingsstrategi mot alzheimer.
Alzheimer hos yngre: hjärnavbildning visar snabbare inlagring av tauprotein5.11.2026 11:25:54 CET | Nyheter
Tau, ett protein som bildar sjukliga ansamlingar vid Alzheimers sjukdom, lagras in mer än dubbelt så snabbt och i större delar av hjärnan hos yngre patienter än hos äldre. Detta framgår i en studie, publicerad i Science Translational Medicine av forskare vid Karolinska Institutet och University of California, San Fransisco. Resultaten understryker vikten av tidigare diagnos och tillgång till avancerad hjärnavbildning.
Längre östrogenexponering kopplas till bättre kärlhälsa i hjärnan4.11.2026 22:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnor som haft en längre reproduktiv period och använt hormonbehandling hade färre tecken på skador i hjärnans små blodkärl senare i livet. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology.
God sömn kopplas till bättre hjärnhälsa vid kardiometabol sjukdom4.11.2026 15:22:01 CET | Nyheter
Personer med typ 2-diabetes, hjärtsjukdom eller stroke som sover bra har bättre kognitiv förmåga och större hjärnvolym än personer med samma sjukdomar som sover dåligt, visar en ny studie från Karolinska Institutet. Forskarna tror att god sömn kan bidra till att motverka de negativa effekterna på hjärnan hos personer med dessa sjukdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum