Vår kunskap om hur saker hänger ihop driver innovation
1.6.2026 15:40:43 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Vår förmåga att uppfinna nytt bygger inte på slump utan på en inre förståelse för hur världen fungerar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Vrije Universiteit Amsterdam, publicerad i tidskriften PNAS.

Vad är det som gör människan så skicklig på att skapa nya idéer och tekniker? Enligt den nya studien spelar en ofta förbisedd kognitiv förmåga en avgörande roll: vår semantiska kunskap, alltså vår förståelse för hur saker hänger ihop och vad den kunskapen kan användas till.
I den här studien deltog över 1 200 personer i ett datorspel där målet var att skapa nya “uppfinningar” genom att kombinera olika föremål. Vissa deltagare arbetade med välkända objekt, som stenar och grenar, medan andra fick exakt samma uppgift men med abstrakta symboler utan tydlig betydelse.
Resultatet var tydligt. När deltagarna kunde använda sin semantiska kunskap blev de betydligt bättre på att hitta fungerande kombinationer. Utan denna kunskap presterade de däremot inte bättre än ett slumpmässigt datorprogram. Det gällde även när de hade tillgång till socialt lärande – alltså möjligheten att se vad andra i gruppen hade lyckats med.
Kognitiv verktygslåda
– Semantisk kunskap är vår kognitiva verktygslåda. Den hjälper oss att förstå vad som kan fungera ihop, säger Björn Lindström, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Forskarna visar också att denna kunskap samverkar med socialt lärande – vår förmåga att ta till oss andras idéer. Kombinationen visade sig vara särskilt kraftfull: grupper med tillgång till både semantisk kunskap och socialt lärande gjorde ungefär dubbelt så många unika uppfinningar som grupper som bara hade tillgång till socialt lärande. Tillsammans gör de här förutsättningarna att innovation inte bara sprids, utan också utvecklas och byggs vidare över generationer.
Studien bygger både på en datormodell av kulturell utveckling och på experiment med människor. I modellen kunde virtuella individer antingen kombinera objekt slumpmässigt eller använda en intern “kunskapskarta” över hur saker relaterar till varandra. Precis som i experimentet visade det sig att tillgång till sådan kunskap kraftigt ökade innovationsförmågan.
Förståelse för hur världen fungerar
Enligt forskarna pekar resultaten på att tidigare generationer för vidare något mer, och minst lika viktigt som nya uppfinningar, till de efterkommande; en förståelse för hur världen fungerar.
– Utan den verktygslådan skulle mänsklig innovation helt bero på slumpmässigt gissande, oavsett hur motiverade vi är eller hur mycket vi kan lära av varandra. Resultaten berör grundläggande frågor som vad kreativitet är, hur kunskap överförs mellan generationer och vad som egentligen gör människan unik som innovatör, säger Björn Lindström.
Nästa steg i forskningen blir att undersöka hur semantisk kunskap fungerar i mer komplexa och verkliga sammanhang och hur den faktiskt också ibland kan stå i vägen för nya, oväntade lösningar. Starka semantiska förväntningar kan nämligen också fungera som skygglappar och kan då hindra oss från att se lösningar som tycks bryta mot sunt förnuft.
Forskningen genomfördes i nära samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och Vrije Universiteit Amsterdam och finansierades av ERC och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Forskarna har inte uppgett några intressekonflikter.
Publikation
”Semantic knowledge guides innovation and drives cultural evolution” Anil Yaman, Shen Tian, Björn Lindström, PNAS, online 26 maj 2026, doi:10.1073/pnas.2530750123.
Nyckelord
Kontakter
Björn LindströmSenior forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel:+46 0702225886bjorn.lindstrom@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder

Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Skärpt lag minskade inte tvång i barnpsykiatrisk heldygnsvård1.6.2026 13:54:03 CEST | Nyheter
Tvångsåtgärder används återkommande inom barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård men varierar kraftigt mellan verksamheter och länder, visar en ny doktorsavhandling vid Karolinska Institutet. Resultaten tyder också på att användningen av tvång inte minskat efter att svensk lagstiftning skärpts.
Hög sjuknärvaro i flygbranschen21.5.2026 08:00:00 CEST | Nyheter
Många piloter och kabinanställda går till jobbet trots psykisk eller fysisk ohälsa. Det visar en ny doktorsavhandling av Filippa Folke vid Karolinska Institutet.
Sexuella problem vanligt efter cancer i unga år19.5.2026 10:11:25 CEST | Pressmeddelande
Många unga vuxna som behandlats för cancer lever med sexuella problem. Det visar en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet, som också pekar på brister i information från vården.
Mikroskopisk kolit ökar kraftigt i Sverige19.5.2026 10:03:39 CEST | Pressmeddelande
Förekomsten av mikroskopisk kolit har stigit markant i Sverige under de senaste decennierna. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Clinical Gastroenterology and Hepatology. Fynden tyder på att sjukdomen är betydligt vanligare än man tidigare trott.
Engångsdos psilocybin gav snabb lindring vid depression i ny studie15.5.2026 17:00:00 CEST | Pressmeddelande
En engångsdos av det psykedeliska ämnet psilocybin kan ge snabb lindring av depressiva symtom – redan inom några dagar. Det visar den första randomiserade, dubbelblindade studien i Sverige av psilocybin vid depression. Effekten kvarstod i över tre månader enligt forskare vid Karolinska Institutet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum