Universitetssjukhuset Örebro

DNA-teknik kan korta väntan på diagnos vid svåra infektioner

3.6.2026 08:00:00 CEST | Universitetssjukhuset Örebro | Pressmeddelande

Dela

Örebroforskaren David Nestor visar att det kan vara möjligt att snabbare upptäcka bakterier i blodet genom att analysera DNA direkt i patientprover. ”Vi ser att metoden har stor framtida potential, men kräver fortsatt utveckling innan den kan användas som en del av sjukvårdens rutinmässiga diagnostik”, säger han.

Forskare David Nestor. Foto: Håkan Risberg, Region Örebro län.
Forskare David Nestor. Foto: Håkan Risberg, Region Örebro län.

Genom den nya metoden som har utvärderats vid Universitetssjukhuset Örebro går det att upptäcka bakterier i blodet på timmar i stället för dagar.

– Vi har visat att det teoretiskt är möjligt att identifiera sjukdomsorsakande bakterier direkt från ett blodprov taget på akutmottagningen. Nu behöver vi fortsätta utveckla metoderna för att göra dem tillräckligt känsliga och tillförlitliga, förklarar David Nestor.

David Nestor, som nyligen disputerat vid Örebro universitet, arbetar som läkare under specialistutbildning, ST-läkare, inom Verksamhetsområde laboratoriemedicin.

Allvarliga infektioner drabbar hundratals i Örebro län varje år

Varje år drabbas omkring 900 personer i Örebro län av bakterieinfektioner som sprider sig till blodbanan. I värsta fall kan tillståndet utvecklas till sepsis, ett livshotande tillstånd där kroppens reaktion på infektionen leder till organsvikt.

– Vem som helst kan drabbas, men äldre och sköra personer löper större risk att bli allvarligt sjuka, berättar han.

Dagens diagnostik kan ta flera dagar

I dag påvisas bakterier i blodet genom odling. Cirka 40 milliliter blod från patienten placeras i en näringslösning där eventuella bakterier får växa till i ett värmeskåp. Metoden fungerar väl, men det kan ta från 12 timmar till tre dygn innan bakterierna identifieras och deras känslighet för antibiotika kan analyseras.

– Dessutom vet vi att träffsäkerheten påverkas av hur mycket blod som tas och om patienten redan har fått antibiotika, vilket kan hämma bakteriernas tillväxt.

Bakteriernas DNA kan avslöja infektionen på bara några timmar

Den nya forskningen bygger i stället på att identifiera bakteriernas DNA direkt från cirka 5 milliliter blod. Cellerna i provet bryts ner och allt frisläppt DNA analyseras med hjälp av avancerad DNA-sekvensering följt av olika databaserade analyser för att fiska ut det DNA som tillhör bakterier bland den stora mängden mänskligt DNA.

– Målet är att denna analys ska kunna ge svar inom några timmar. Den stora utmaningen är att mängden bakterie-DNA ofta är mycket liten jämfört med mängden mänskligt DNA. Det gör det tekniskt mycket krävande och mer forskning behövs.

Viktigt steg mot framtidens diagnostik

Även om tekniken fortfarande är dyr och experimentell har kostnaderna för DNA-sekvensering minskat kraftigt under de senaste åren. Resultaten pekar på en särskilt stor potential för de allra svårast sjuka patienterna eller hos patienter med hög misstanke om infektion där ingen sjukdomsorsak påvisats med standardmetoder.

Nästa steg blir att utveckla metoden så att man stabilt kan påvisa små mängder bakterie-DNA från patientproverna.

Exklusivt patientmaterial i forskningen

En förutsättning för att studierna har kunnat utföras har varit ett omfattande patientmaterial. Prover har analyserats från cirka 500 patienter i Region Örebro län som sökt vård med misstanke om bakterier i blodet mellan åren 2014–2016 och som gett sitt godkännande att vara med i studien. Utöver den vanliga diagnostiken lämnade patienterna extra blodprover som kunde användas i forskningen.

– Vår forskning bygger på ett nära samarbete mellan akutmottagningen, infektionskliniken och Verksamhetsområde laboratoriemedicin i Örebro. Arbetet har även genomförts tillsammans med forskningslaboratorier i Tyskland och Nederländerna som bidragit med metoder för analys av DNA-sekvenserna, avslutar David Nestor.

Faktaruta

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Forskare David Nestor. Foto: Håkan Risberg, Region Örebro län.
Forskare David Nestor. Foto: Håkan Risberg, Region Örebro län.
Ladda ned bild

Länkar

Det personliga universitetssjukhuset

Som universitetssjukhus vill vi erbjuda våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. Du som bor i Örebro län kan vara trygg i att ha tillgång till specialistsjukvård i din närhet. Flera specialiteter är uppmärksammade utanför landets gränser och forskning bedrivs inom många områden. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.

Tillsammans med Örebro universitet utvecklar vi medicinsk forskning och utbildning. Samarbetet har bland annat lett till att en komplett läkarutbildning erbjuds i Örebro från och med 2011. Läkarutbildningen medverkar till att lösa den nationella bristen på läkare och bidrar till att förbättra tillgängligheten i vården. För USÖ innebär läkarutbildningen stora möjligheter för fortsatt utveckling som universitetssjukhus, inte bara beträffande undervisning, utan också vad gäller forskning och högspecialiserad vård.

Följ Universitetssjukhuset Örebro

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Universitetssjukhuset Örebro

Nytt formulär ska fånga cancerpatienters uppfattning av vårdkvalitet13.4.2026 08:20:00 CEST | Pressmeddelande

Trots avancerade behandlingar saknas fortfarande ett tydligt sätt att mäta vårdkvalitet ur cancerpatienters perspektiv. Med stöd från Benny Frengens stiftelse på 245 000 kronor testas nu ett patientbaserat frågeformulär. ”Vi vill kunna mäta vad patienterna själva upplever bidrar till vårdkvalitet i sin cancerdagvård”, berättar Jeanette Kittang, forskningssjuksköterska vid Universitetssjukhuset Örebro.

Forskning ska bana väg för skonsammare respiratorbehandling20.3.2026 08:10:36 CET | Pressmeddelande

Ventilatorbehandling räddar liv varje dag inom intensivvården men kan samtidigt belasta både lungor och andningsmuskulatur. Forskaren Alexander Otterbeck vid Universitetssjukhuset Örebro får 200 000 kronor från Kungliga Vetenskapsakademien. Pengarna ska användas för att undersöka om elektrisk stimulering av diafragman kan göra respiratorbehandling mer skonsam och minska risken för komplikationer.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye