Umeå universitet

Studie visar hur fostermiljön kan minska risken för typ 1 diabetes

3.6.2026 07:56:29 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande

Dela

Forskare vid Umeå universitet visar i en ny studie att miljön i livmodern kan lämna bestående avtryck i immunsystemet och påverka risken att utveckla typ 1-diabetes, även när arvet är detsamma. Resultaten nyanserar bilden av hur genetiska och tidiga miljöfaktorer samverkar vid autoimmuna sjukdomar.

Två forskare, Kristina Lejon och Emma Renman, arbetar i ett laboratorium med pipetter och laboratorieutrustning.
Professor Kristina Lejon och forskningsingenjör Emma Renman visar att miljön i livmodern kan påverka immunsystemets utveckling och därigenom minska risken för typ 1-diabetes, oberoende av genetiska faktorer. Foto: Johanna Nordström

–  Våra resultat från en musstudie tyder på att honans immunsystem påverkar hur avkommans immunceller mognar och fungerar hos möss, bortom vad genetiken ensam kan förklara, säger Kristina Lejon, professor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, som lett forskningen.

Studien bygger på en väletablerad forskningsmodell där man använder möss som spontant utvecklar typ 1‑diabetes, så kallade NOD‑möss. Forskarna flyttade NOD‑embryon till honor från en annan musstam (kallad B6). På så sätt kunde de undersöka hur miljön i fosterlivet – oberoende av generna – påverkar immunsystemets utveckling och risken att senare utveckla sjukdom.

NOD-möss som utvecklats i B6-honor fick cirka 50 procent lägre förekomst av typ 1-diabetes än NOD-möss som burits av NOD-honor. Samtidigt var graden av inflammatorisk infiltration i bukspottkörteln jämförbar mellan grupperna, vilket tyder på att skillnaden ligger i hur immunsvaret regleras och inte i om inflammation uppstår.

När forskarna studerade immunsystemet hos dessa möss såg de långvariga förändringar. Immunsystemet blev mer balanserat, med fler celler som dämpar överreaktioner och förändrade tecken av självskadliga antikroppar. Detta skulle i sin tur kunna minska risken för att sjukdomen utvecklas.

Forskarna kunde utesluta att effekten berodde på genetiska skillnader eller på påverkan från moderns tarmflora efter födseln.

– En möjlig förklaring är i stället att antikroppar som överförs via moderkakan påverkar hur immunförsvaret ”programmeras” tidigt i livet, säger Emma Renman, forskningsingenjör på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.

– Det här visar att faktorer från mushonan kan forma avkommans immunförsvar på ett djupare sätt än man tidigare förstått, säger Kristina Lejon.

Studien väcker nya frågor om huruvida liknande mekanismer kan påverka sjukdomsrisk även hos människor – och hur tidiga faktorer under graviditeten i så fall kan bidra till att förebygga autoimmun sjukdom.

Studien är genomförd vid Umeå universitet och finansierades av Odd Fellow Orden och Umeå universitet.

Nyckelfynd i studien

Studien bygger på omfattande analyser av immunprofiler, antikroppsnivåer och sjukdomsutveckling hos NOD-möss, inklusive embryoöverföring till B6-honor för att särskilja effekten av fostermiljön.

  • Cirka 50 procent lägre förekomst av typ 1-diabetes hos NOD-möss som burits av B6-honor.
  • Liknande grad av inflammation i bukspottkörteln i båda grupperna, trots skillnad i sjukdomsutfall.
  • Förändringar i autoantikroppar samt fler regulatoriska T-celler hos möss som utvecklats i B6-livmoder.
  • Genetik och postnatal tarmflora kan uteslutas som huvudförklaring; placentatransfer av antikroppar är en möjlig mekanism.

 

Om den vetenskapliga artikeln:

Renman, E., & Lejon, K. (2026). The in utero experience of NOD fetuses imprints disposition of B- and T-cell populations, autoantibody patterns, and diabetes development. Autoimmunity59(1). https://doi.org/10.1080/08916934.2026.2671674

Nyckelord

Kontakter

Kristina Lejon, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Telefon: 070-304 45 80
E-post: kristina.lejon@umu.se

Bilder

Två forskare, Kristina Lejon och Emma Renman, arbetar i ett laboratorium med pipetter och laboratorieutrustning.
Professor Kristina Lejon och forskningsingenjör Emma Renman visar att miljön i livmodern kan påverka immunsystemets utveckling och därigenom minska risken för typ 1-diabetes, oberoende av genetiska faktorer. Foto: Johanna Nordström
Ladda ned bild
Kristina Lejon, professor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.
Kristina Lejon, professor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Foto: Johanna Nordström
Ladda ned bild
Emma Renman, forskningsingenjör på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet
Emma Renman, forskningsingenjör på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Foto: Johanna Nordström
Ladda ned bild

Länkar

Om oss

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.

Följ Umeå universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye