Meningsfull vardag har stor betydelse för svårt psykiskt sjuka

Personer som inte kan bo på egen hand kan erbjudas plats på ett särskilt boende med dagligt stöd. Forskning har dock visat att boende ofta tillbringar större delen av sin tid ensamma, stillasittande och socialt isolerade, med begränsad tillgång till meningsfulla aktiviteter. En ny avhandling vid Umeå universitet har därför utvärderat en intervention för personer med svår psykisk sjukdom som bor på sådana boenden.

Interventionen kallas Everyday Life Rehabilitation (ELR). Målet är att deltagarna ska må bättre genom att delta i vardagliga aktiviteter som de själva väljer och som känns meningsfulla för dem. Det kan handla om att laga mat, gå till gymmet, sjunga i kör eller ta en promenad.

– Interventionen passar väl in i den ordinarie verksamheten och våra resultat visar vilken stor betydelse meningsfulla vardagsaktiviteter kan ha för den här gruppen. Även små insatser kan leda till tydliga förbättringar, säger André Sjöberg, hälsoekonom och doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.

En god investering för bättre hälsa

Att delta i vardagsaktiviteter kan verka som en liten insats, men för personer med allvarlig psykisk sjukdom kan det vara början på en viktig förändring. För många är varken aktivitet eller självbestämmande en självklarhet. År av sjukdom, institutionalisering och stigma har ofta lett till passivitet och minskat självförtroende. I sin avhandling har André Sjöberg sett att personer som deltog i interventionen upplevde att deras livskvalitet ökade, och den verkar också vara både kostnadseffektiv och relativt billig att genomföra.

– De hälsoekonomiska metoderna är framtagna för hälso- och sjukvården och bör tolkas med viss försiktighet i ett kommunalt sammanhang, men resultaten tyder ändå på att ELR är en god investering för kommuner som vill öka hälsan och livskvaliteten för dem som bor på särskilda boenden, säger André Sjöberg.

Potential att utveckla verksamheten

Särskilda boenden är en av samhällets mest resurskrävande välfärdsinsatser, med personal på plats dygnet runt. Trots det är verksamheten relativt osynlig i både den offentliga debatten och bland beslutsfattare.

– Det läggs för lite fokus på verksamheternas långsiktiga utveckling och förbättring. Det är särskilt bekymmersamt eftersom många brukare är unga, och en del kan komma att tillbringa stora delar av sitt liv i dessa miljöer. Kommunerna är skyldiga att erbjuda rehabiliterande insatser och vi menar att det finns mycket mer som både kan och bör göras, säger André Sjöberg.

Kommuner som vill börja använda den preventiva, evidensbaserade metoden ELR kan kontakta Maria Lindström, metodutvecklare och lektor i folkhälsovetenskap, för fri tillgång till chefsstöd, utbildningspaket och manualer.

Om disputationen

Fredagen den 12 juni försvarar André Sjöberg, Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Disentangling Complex Interventions: Evaluating the impact and value of Everyday Life Rehabilitation (ELR).

Disputationen sker på engelska och äger rum klockan 13:00 i Auditorium B, plan 9 i hus 1D på Norrlands Universitetssjukhus.

Opponent är professor Ulla-Karin Schön, Stockholms universitet.

Läs avhandlingen