Forskare tar hjälp av allmänheten i projekt om lupinbekämpning
5.6.2026 08:00:00 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande
Lupinlabbet vill samla allmänhetens kunskap om hur blomsterlupin sprids, etableras och bekämpas.
– Alla som arbetar med lupinbekämpning eller har bekämpat lupiner på fritiden kan delta, säger projektledare Judith Sarneel, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.

Blomsterlupinen är en av Sveriges mest välkända invasiva arter. I dag hotar den både ekosystem och biologisk mångfald, till exempel genom att tränga undan inhemska växter som pollinerare är beroende av under sommaren.
I Lupinlabbet vill forskare från Umeå universitet och Karlstads universitet ta hjälp av allmänheten för att lära sig mer om den populära trädgårdsväxten, och få insyn i vilka bekämpningsmetoder som används på olika platser. Genom att samla in erfarenheter från personer som bekämpat lupiner professionellt eller på fritiden vill projektet bidra till att effektivisera hanteringen av lupiner i Sverige.
– Blomsterlupinen är den mest välkända invasiva arten och den väcker både känslor och debatt. Vissa älskar den, andra hatar den, och just nu är lupinen extra aktuell eftersom den just kom med på nationella förteckningen över invasiva främmande arter. Den 6 juni är dessutom nationella Lupinbekämpardagen runt om i landet, säger Judith Sarneel, projektledare och forskare vid Umeå universitet.
Så deltar du i projektet
Upplägget är enkelt: alla som har bekämpat lupiner i sitt arbete eller på fritiden kan besöka Lupinlabbet.se och delta som medborgarforskare, antingen genom att anmäla sig till en intervjustudie eller genom att berätta om sina erfarenheter i en digital enkät.
– Blomsterlupin är en fascinerande växt, men det finns fortfarande mycket vi inte vet. Därför är det viktigt att samla lokala erfarenheter av både lyckade och misslyckade insatser för att kunna utveckla en effektiv kontrollstrategi, säger Lutz Eckstein, ekolog och lupinexpert vid Karlstads universitet.
Lupinbekämpning en tyst folkrörelse
Målet är att Lupinlabbet ska bli en samlingspunkt för lupinbekämpning och ett pilotprojekt för liknande initiativ kring andra invasiva arter, både i Sverige och i andra länder. Maria Wikdahl, biolog och projektassistent vid Umeå universitet, upplever att intresset och engagemanget runt lupinen är stort.
– I våra intervjuer ser vi att lupinbekämpning är en folkrörelse som ofta pågår i det tysta. Någon håller efter lupinplantor längs hundpromenaden medan andra systematiskt gräver upp större bestånd. Det experimenteras flitigt ute på fälten och längs vägarna runt om i landet, i en ständigt jakt på den bästa metoden. Gemensamt är en övertygelse om att lupinerna ställer till det för våra inhemska växter och pollinerare, och en känsla av att det faktiskt går att förändra. Målet är detsamma, men vägen dit ser väldigt olika ut.
Projektgruppen vill nu ge den tysta folkrörelsen en kommunikationsyta där erfarenheter kan delas och engagemanget stärkas. Under sommaren är målet att nå ut brett och samla kunskaper från hela landet. Förhoppningen är att medborgarforskningen ska ge perspektiv som är svåra för forskarna att nå på egen hand.
FAKTA Lupinlabbet
På Lupinlabbet.se finns mer information om projektet och möjlighet att anmäla intresse för att intervjuas eller delta som medborgarforskare.
Är du journalist och vill rapportera om projektet eller intervjua någon i projektgruppen? Kontakta oss gärna direkt på lupinabbet@vetenskapallmanhet.se
Lupinlabbet är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Karlstads universitet och den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet. Projektet finansieras av forskningsrådet Formas och pågår mellan 2025 och 2028.
Kontakter
Anna-Lena LindskogKommunikatör och presskontakt Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Tel:090-786 58 78anna-lena.lindskog@umu.seJudith SarneeluniversitetslektorInstitutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Tel:090-786 57 63judith.sarneel@umu.seBilder




Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Om språk och identiteter på Seychellerna3.6.2026 13:00:00 CEST | Pressmeddelande
Seychellernas historia präglas av att ha varit en fransk slavbaserad bosättning och brittisk koloni. I en ny avhandling undersöker Ronia Anacoura vid Umeå universitet, hur historisk och samtida språkpolitik påverkar samhällets uppfattningar och praxis kring språk på Seychellerna.
Lagstiftning försvårar akut omhändertagande vid fjällräddning3.6.2026 10:30:00 CEST | Pressmeddelande
När människor skadas i fjällmiljö krävs snabb och kvalificerad vård – men lagstiftningen i Sverige försvårar arbetet. Trots sin kompetens och medicinska utbildning får sjuksköterskor som arbetar som fjällräddare inte ge läkemedel i akuta situationer, visar ny forskning från Umeå universitet.
Svenskar tror på AI-genombrott i vården men inte superintelligens3.6.2026 07:57:00 CEST | Pressmeddelande
Över åtta av tio svenskar tror att AI kommer att leda till stora medicinska genombrott, många redan inom det kommande decenniet. Samtidigt är det betydligt färre som tror på mer dramatiska scenarier som massarbetslöshet eller superintelligenta AI-system. Det visar en ny studie från Umeå universitet.
Studie visar hur fostermiljön kan minska risken för typ 1 diabetes3.6.2026 07:56:29 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Umeå universitet visar i en ny studie att miljön i livmodern kan lämna bestående avtryck i immunsystemet och påverka risken att utveckla typ 1-diabetes, även när arvet är detsamma. Resultaten nyanserar bilden av hur genetiska och tidiga miljöfaktorer samverkar vid autoimmuna sjukdomar.
Geografiämnet nyckel till hållbarhetsförståelse2.6.2026 10:43:10 CEST | Pressmeddelande
Geografi i skolan har stor potential att stärka elevers förståelse för hållbar utveckling. Men undervisningen behöver bli mer konkret, annars riskerar kunskapen att förbli ytlig. Det visar Hampus Hallingfors vid Umeå universitet i sin avhandling.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum