Forskning ger nya ledtrådar i kampen mot bukspottkörtelcancer

Varje år insjuknar omkring 1 500 svenskar i bukspottkörtelcancer. Sjukdomen upptäcks ofta sent och har en mycket låg överlevnad jämfört med många andra cancerformer.

Fyra studier om överlevnad och diagnostik

Axel Bengtssons avhandling, som genomförts vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet, bygger på fyra delstudier som undersökt långtidsöverlevnad, olika tumörsubtyper, tumörens stödjevävnad och möjligheterna att upptäcka sjukdomen med hjälp av blodprov.

– Bukspottkörtelcancer är fortfarande en av de mest dödliga cancerformerna. Vi har ännu inte sett något riktigt genombrott när det gäller tidig upptäckt eller behandling, men forskningen ger oss en bättre förståelse för sjukdomen och vilka områden som är viktigast att fokusera på framöver, säger Axel Bengtsson.

Ett av resultaten visar att de blodprov som hittills utvecklats för att upptäcka sjukdomen tidigt inte har tillräckligt hög träffsäkerhet. Ingen av de biomarkörer som analyserats kunde prestera bättre än dagens etablerade tumörmarkör.

Oväntat resultat kring stödjevävnad

Ett oväntat fynd var att patienter vars tumörer innehöll en större andel stödjevävnad hade bättre överlevnad än andra.

– Man har länge trott att mer stödjevävnad skulle vara kopplat till en mer aggressiv sjukdom. Våra resultat tyder på att sambanden är mer komplicerade än så, säger Axel Bengtsson.

Flera av studierna kan bidra med kunskap till framtida vårdprogram och fortsatt forskning om bukspottkörtelcancer.

– Forskningen visar hur komplex den här sjukdomen är. Ju bättre vi förstår skillnaderna mellan olika tumörer, desto bättre förutsättningar får vi att utveckla framtidens diagnostik och behandling, säger Axel Bengtsson.

Till avhandlingen: Clinical Consequences of Tumour Heterogeneity in Pancreatic Ductal Adenocarcinoma