Åtta av tio företagare vill se förändringar i MBL

I år är det 50 år sedan medbestämmandelagen (MBL) klubbades i Sveriges riksdag. MBL ger facket möjlighet att exempelvis ta till strejk mot ett företag som inte har kollektivavtal, eller riktasympatiåtgärder mot en tredje part som samarbetar med ett företag utan kollektivavtal. Företagarnas nya undersökning, med svar från över 1200 företagare, visar att en tydlig majoritet vill se lagstadgad proportionalitet.  

I mitten av 70-talet präglades svenskt näringsliv av färre men större industribolag. Dagens Sverige präglas i stället av fler men mindre företag, främst inom tjänstesektorn. Vår arbetsmarknad har blivit mer kunskapsintensiv och kvalificerad, samtidigt som den internationella konkurrensen har hårdnat.  

Men MBL får fortfarande stor påverkan på företag och företagare. Enligt Företagarnas nya undersökning har cirka 10 000 företag mottagit hot om strejk eller blockad någon gång de senaste fem åren.  

En del av dessa hot har handlat om sympatiåtgärder. Det vill säga att konflikten i själva verket har funnits mellan ett fackförbund och ett annat företag. Det är något många företagare är kritiska till. Av de som tagit ställning i frågan vill hälften se att sympatiåtgärder totalförbjuds och 39 procent vill se begräsningar. Bara 12 procent vill inte se några förändringar alls.  

Kritiken är även stor mot stridsåtgärder, det vill säga strejk och blockad, som fackförbund kan rikta mot enskilda företag för att tvinga in företag i kollektivavtal. Hela två av tre företagare, 66 procent, tycker att det är ganska eller mycket dåligt att fackförbund kan utöva stridsåtgärder. Och nästan åtta av tio, 78 procent, uppger att det måste finnas rimliga krav i förhållande till vad tvisten gäller.  

Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna, kommenterar undersökningen:

– Det är hög tid att anpassa reglerna på arbetsmarknaden efter dagens arbetsmarknad, utan att för den delen lämna den svenska arbetsmarknadsmodellen. I dag används MBL för att tvångsrekrytera företag till kollektivavtal, det var aldrig tanken från början.  

Undersökningen genomfördes mellan 29 januari och 11 februari 2026 och besvarades av 1249 företagare. Resultatet har viktats för att efterlikna den nationella företagarstrukturen med hjälp av en modell baserad på SCB:s statistik på antal företagare i Sverige. Konkret görs detta genom att korrigerande vikter räknas fram för olika företagsstorlek (antal anställda), kön, ålder och bransch.