FUB:s unika rapport visar på ojämlik utbildning i den anpassade gymnasieskolan
9.6.2026 10:06:00 CEST | RIksförbundet FUB | Pressmeddelande
FUB har nyligen släppt en rapport, ”Utbildningen som leder till en återvändsgränd”, om den anpassade gymnasieskolan. Rapporten bygger på en nationell enkät direkt till eleverna, vilket gör den unik i sitt slag. Den visar på strukturella brister inom skolformen som FUB menar leder till ojämlika möjligheter under skoltiden, vilka i sin tur ökar risken för att unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) hamnar i utanförskap.

Rapporten visar att elever i anpassad gymnasieskola, som är exkluderade från andra elever, får sämre förutsättningar i skolan. De har till exempel mindre inflytande i undervisningen och är osäkrare på sin framtid.
– Skolan organiseras så att vissa elever ställs utanför gemenskapen. Då följer sämre resultat, mindre delaktighet och en framtid med färre möjligheter – exkluderingen blir en livsavgörande faktor, menar Christina Heilborn, förbundssekreterare för Riksförbundet FUB.
Det finns skillnader mellan elever som går det individuella respektive det nationella programmet i den anpassade gymnasieskolan. Elever på det individuella programmet har sämre resultat i alla aspekter som mäts i enkäten. 40 procent av eleverna på det individuella programmet svarar exempelvis att de alltid får den hjälp de behöver, jämfört med 60 procent av eleverna på det nationella programmet.
– Att så många elever saknar stöd och hjälp för att kunna tillgodogöra sig undervisningen är oroväckande i sig. De stora variationerna mellan programmen visar att det är långt ifrån en likvärdig utbildning i den anpassade skolan, säger Christina Heilborn.
Resultaten från enkäten visar också att eleverna inte får den hjälp eller det stöd de behöver. Omkring 50 procent får inte använda Alternativ och Kompletterande kommunikation (AKK) i tillräcklig omfattning.
– Det är anmärkningsvärt eftersom det är en grundläggande förutsättning för lärande. Rapporten visar dessutom att brister i kommunikativt stöd även leder till sämre trivsel och känsla av mindre delaktighet i skolan, säger Christina Heilborn.
– Att inte trivas eller känna gemenskap i skolan är tufft för en ung person. Det ökar risken för utanförskap. Skillnaderna visar på strukturella problem i den anpassade skolan och ett stort behov av förändring, säger Christina Heilborn.
FUB kräver konkreta åtgärder för att vända den negativa utvecklingen:
- Säkerställ en nationell och systematisk uppföljning av den anpassade gymnasieskolan
- Ge elever tillgång till behöriga lärare och utbildade elevassistenter
- Säkerställ kommunikativt stöd och digitala verktyg i undervisningen
- Stärk studie- och yrkesvägledningen och öka möjligheten till arbetsplatsförlagt lärande som bättre förbereder eleverna för framtida arbete.
Om rapporten
Rapporten bygger på en nationell elevenkät som genomfördes vintern 2026. Nästan 260 elever över hela landet har svarat. Det motsvarar drygt tre procent av alla elever i den anpassade gymnasieskolan. Frågorna har handlat om trygghet och trivsel, kunskap och lärande, delaktighet och inflytande och inkludering, samt hur eleverna ser på framtiden.
Nyckelord
Kontakter
Christina HeilbornFörbundssekreterare för Riksförbundet FUB,
Tel:08-508 866 61christina.heilborn@fub.seMimmi ThorKommunikatör hos Riksförbundet FUB
Tel:08-508 866 68mimmi.thor@fub.seBilder

FUB:s vision: Ett samhälle där personer med intellektuell funktionsnedsättning kan leva sitt liv som alla andra.
FUB arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (IF) ska kunna leva som andra, med goda levnadsvillkor. Vi är över 25 000 medlemmar i cirka 170 lokalföreningar och länsförbund runt om i landet. Personer med IF och deras anhöriga är medlemmar i FUB, liksom många andra som delar vår grundsyn.
Sedan 1956 har FUB kämpat för personer med IF:s rättigheter. Vi arbetar med intressepolitiskt påverkansarbete nationellt, regionalt och lokalt inom viktiga områden som rör barn, unga och vuxna. Genom aktiviteter och mötesplatser vill vi skapa ett sammanhang och en gemenskap för personer med IF.Alla ska få ta plats i samhället. Alla ska synas, höras och delta på sina villkor.
Inom FUB finns Inre Ringen. Där driver personer med IF sina egna frågor och aktiviteter. Läs mer på: www.inreringen.se
Följ RIksförbundet FUB
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från RIksförbundet FUB
Riksförbundet FUB: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys bekräftar att det pågår en ny institutionalisering av stödet till funktionsnedsatta5.6.2026 13:34:00 CEST | Pressmeddelande
– Rapporten ”Att leva som andra - kartläggning och analys av samlokalisering av gruppbostäder enligt LSS”, bekräftar våra farhågor om hur utbredd samlokaliseringen av gruppbostäder är, säger Riksförbundet FUB:s ordförande Anders Lago. Det var inte länge sedan personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) levde sina liv i stora institutioner, isolerade utan kontakt med det övriga samhället. Sedan lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, infördes 1994, finns insatsen gruppbostad, som är en boendeform för personer med omfattande stödbehov. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör en gruppbostad inte bestå av fler än 5, högst 6, personer och inte lokaliseras nära en annan LSS-verksamhet. Detta för att undvika en institutionsliknande miljö. Nu konstaterar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att över hälften (56 %) av landets gruppbostäder finns inom en radie på 200 meter till en annan LSS-verksamhet. – Genom rapporten har vi svart på vitt att det är ekonomiska
Inre Ringen: Många personer med intellektuell funktionsnedsättning är fortfarande fångade i fattigdom – det vägrar vi acceptera4.6.2026 13:38:00 CEST | Pressmeddelande
Inre Ringen, som är en del av FUB för personer med egen erfarenhet av intellektuell funktionsnedsättning (IF), hade sin stämma föregående helg. Under stämman togs beslut om ett uttalande, vilket FUB även instämmer i. I uttalandet ställer Inre Ringen frågor till lokalpolitiker och regeringen. Frågorna handlar bland annat om hyror i LSS-bostad och ekonomi.
Personlig assistans till små barn gynnar även syskon3.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Uteblivna LSS-insatser till ett litet barn med omfattande funktionsnedsättning och stora omvårdnadsbehov riskerar inte bara att försämra barnets och föräldrarnas hälsa – även syskon kan påverkas negativt.
"Ingen sätter en femåring ensam i en lägenhet" - mamma skriver brev till statsministern om nekad LSS-bostad27.5.2026 10:13:00 CEST | Pressmeddelande
FUB:s förbundsordförande Anders Lago lämnade under tisdagen ett brev till statsminister Ulf Kristersson på uppdrag av Marie Granberg Klasson. Hennes son Simon har intellektuell funktionsnedsättning och Downs syndrom och har trots det nekats LSS-bostad.
Tre miljoner på 30 år - så mycket kan hyran skilja mellan LSS-bostäder i olika kommuner25.5.2026 09:27:00 CEST | Pressmeddelande
Riksförbundet FUB har granskat ekonomin för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Undersökningen “Fortfarande fångad i fattigdom” visar att personer kan gå minus med över 2 000 kronor varje månad. Undersökningen visar också att hyran för en LSS-bostad skiljer sig markant mellan olika kommuner. Det handlar sammantaget om miljonbelopp under en 30-årsperiod. Hyrorna kan också skilja kraftigt inom samma kommun.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum