Restprodukt från pappersindustrin kan ge billigare sanering av gamla gruvor
16.6.2026 09:21:13 CEST | Örebro universitet | Pressmeddelande
En restprodukt från massa- och pappersindustrin kan bidra till att minska utsläpp av metaller från tusentals gamla gruvor i Sverige. En ny studie från Örebro universitet visar att grönlutsslam har god förmåga att neutralisera surt gruvavfall samtidigt som halterna av metaller som lakas ut är låga.

Sverige har mer än 3 000 gamla gruvområden som riskerar att läcka surt vatten med höga metallhalter till omgivningen. Ett sätt att minska problemen är att använda grönlutsslam – en alkalisk restprodukt från massa- och pappersindustrin – för att neutralisera det sura gruvavfallet.
I en ny studie har Nanna Stahre, doktorand i kemi vid Örebro universitet, tillsammans med kollegor undersökt hur grönlutsslam från 16 svenska massa- och pappersbruk beter sig när det kommer i kontakt med vatten.
– Metoden är redan känd och vi vet att den fungerar. Men för att den ska kunna användas i större skala behöver vi bättre kunskap om hur materialet varierar mellan olika bruk och hur det beter sig under olika förhållanden, säger Nanna Stahre.
Forskarna analyserade totalt 71 prover insamlade under flera år. Resultaten visar att natrium och kalium relativt lätt löses ut i vatten, medan de flesta metaller och andra ämnen som kan vara problematiska för miljön lakas ut i låga halter. Studien visar också att materialet har en mycket god förmåga att neutralisera surt vatten.
– Våra resultat tyder på att grönlutsslam är lämpligt för att behandla surt gruvavfall, säger Nanna Stahre.
Kan minska kostnaderna för samhället
En viktig fördel med metoden är att den kan användas även vid små gruvhål och varphögar, där många andra åtgärder blir oproportionerligt dyra.
– Metoden är enkel, kräver lite utrustning och fungerar både på små och stora objekt. Eftersom materialet injiceras påverkas inte heller landskapets utseende, vilket gör metoden intressant även vid kulturhistoriskt värdefulla gruvmiljöer, säger Nanna Stahre.
I dag krävs ofta omfattande tillståndsprocesser när metoden ska användas. Det kan göra projekteringen betydligt dyrare än själva åtgärden.
– Om metoden på sikt kan bli etablerad praxis skulle det kunna sänka kostnaderna för att åtgärda många av de gamla gruvområden som i dag belastar samhället, säger Nanna Stahre.
Studien är den andra av fem vetenskapliga artiklar som ska ingå i Nanna Stahres avhandling. Tillsammans ska de ge en mer heltäckande bild av grönlutsslam som material och dess möjligheter att användas vid sanering av gruvavfall.
Fakta: Forskning om sanering av gamla gruvor:
- Surt gruvavfall som läcker vatten med höga metallhalter leder till miljöproblem och föroreningar i mark, sjöar och vattendrag.
- Grönlutsslam är en restprodukt från massa- och pappersindustrin som i dag ofta deponeras, men som enligt forskarna kan få ett nytt användningsområde vid sanering av gamla gruvor.
- Här kan du ta del av den vetenskapliga artikeln Element leaching from green liquor dregs from 16 Swedish pulp and paper mills between 2017 and 2019 , publicerad i tidskriften Scientific Reports.
Nyckelord
Kontakter
Kontakt: Nanna.Stahre@oru.se, 0739-45 95 48
Anna LorentzonKommunikatör
Tel:019 302118Tel:0737 621943anna.lorentzon@oru.seLänkar
Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 17 000 studenter, 80 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI, robotik och cybersäkerhet, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
Nästan hälften av KOL-patienterna använder inhalatorn fel – extra utbildning kan hjälpa1.9.2026 07:33:15 CEST | Pressmeddelande
Nästan 50 procent av patienterna med KOL använder sina inhalatorer felaktigt. Men ett extra utbildningstillfälle förbättrar hur patienterna hanterar inhalatorn. Det visar en ny avhandling av Annika Lindh vid Örebro universitet.
Minsta plastpartiklarna gav störst förändringar i celler från näsan31.8.2026 09:29:07 CEST | Pressmeddelande
Nano- och mikroplast kan orsaka förändringar i celler från människans näsa, det visar en ny laboratoriestudie från Örebro universitet. De tydligaste förändringarna sågs hos celler som utsattes för de allra minsta partiklarna – nanoplast.
Spår av framtida tarmsjukdom syns redan hos nyfödda27.8.2026 09:51:29 CEST | Pressmeddelande
Örebroforskare har hittat förändringar i blodet hos nyfödda som senare utvecklar inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Resultaten talar för att den allra första tiden i livet spelar en viktig roll. – Vi blev förvånade över att vi kan se spår av sjukdomen så pass tidigt, säger Olle Grännö, forskare i medicin vid Örebro universitet.
Andi Alijagic vill upptäcka hälsorisker innan människor blir sjuka – får pris för lovande forskare26.8.2026 08:16:02 CEST | Pressmeddelande
Andi Alijagic forskar om hur mikroplaster, luftburna partiklar och kemikalier påverkar människors hälsa. Nu får han Eric K. Fernströms pris 2026 för yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid Örebro universitet.
”Studentambassadör – det mest betydelsefulla jag gjort under studietiden”25.8.2026 08:14:54 CEST | Pressmeddelande
De hjälper till med läxor, håller workshops och visar runt på campus. Men minst lika viktigt är mötena och samtalen med eleverna. Som studentambassadör i Linje 14 får studenter vid Örebro universitet möjlighet att stötta och inspirera barn och ungdomar – samtidigt som de själva får värdefulla erfarenheter vid sidan av studierna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum