Elever läser allt mindre i skolan

Skolverkets fördjupade studie av den internationella undersökningen Pirls, ger en bild över hur läsvanor och attityder till läsning har förändrats hos elever i årskurs 4 mellan åren 2001 och 2021. Studien sätter ljus på hur svenska elevers förutsättningar till läsning har förändrats under dessa tjugo år och hur det på sikt kan påverka det svenska samhället.

–Vi ser att läsningen har gått ner på bred front bland elever i Sverige över tid och att läsfrämjande faktorer både i skolan och i hemmet har försvagats. Det är bekymmersamt då just läsförståelse är en förutsättning för att kunna ta till sig kunskap i alla skolämnen, säger Sepideh Westerberg, undervisningsråd på Skolverket.

Skillnaden mellan de högst och de lägst presterande eleverna har ökat

Även om elever i årskurs 4 i Sverige presterar relativt väl i internationell jämförelse har skillnaden mellan de högst och de lägst presterande eleverna ökat. För Sverige är denna skillnad den största sedan Pirls startade. Denna rapport visar att skolor med hög andel elever med lägre grad av hemresurser har flest elever som inte når upp till mellannivå (grundläggande nivå) i läsförståelse. Det är också vid dessa skolor resultat i läsförståelse har försämrats mest över tid.

– Sverige har störst resultatskillnader mellan elevgrupper i Norden. Vissa skolor har större utmaningar, vi ser att läsförmågan försvagats och att flera av de läsfrämjande faktorerna är sämre. Till exempel så visar en enkät till vårdnadshavare att många av eleverna med svagare socioekonomisk bakgrund har högst 25 böcker hemma, säger Sepideh Westerberg.

Både hem och skola är viktiga för elevers läsutveckling

Enligt de lärare som deltog i den senaste Pirls-studien 2021 så lades lite mer än 3 timmar i veckan på läsning och läsaktivitet. Det är drygt en timme mindre per vecka än 2011. Det handlar om cirka 40 timmars mindre läsning under ett läsår för en elev i årskurs 4. För att skapa bättre förutsättningar för läsning behövs ett helhetsgrepp med stimulerande miljöer som inbjuder till läsning, fokus på läsning i fler ämnen och att hela skoldagen utnyttjas.

– Tid för läsaktiviteter i skolan är viktigt eftersom eleverna måste få tid att lära sig läsa genom att läsa mycket och ofta. Eleverna behöver också få möjlighet att aktivt engagera sig i olika texter, säger Tammi Gustafsson Nadel, undervisningsråd på Skolverket.

Studien visar att svenska vårdnadshavare i större utsträckning uppger att de värderar läsning högt jämfört med övriga Norden. Men det är också tydligt att läsfrämjande faktorer i hemmet har försvagats. Vårdnadshavare uppger att de har färre böcker hemma och att de alltmer sällan besöker biblioteket med sina barn. Även läsningen bland vårdnadshavare uppges ha minskat.

– Vi ser även att läsningen på fritiden minskar. Majoriteten av eleverna som deltog i Pirls 2021 svarade att de läser mindre än 30 minuter om dagen, oavsett socioekonomisk bakgrund. Det är en minskning om man jämför med 2011. Minskningen är främst bland elever med starkare socioekonomisk bakgrund, säger Sepideh Westerberg.

Skolor med socioekonomiska utmaningar har en mer komplex uppgift att arbeta med läsundervisning

Vidare visar studien att läsfrämjande faktorer försämrats över tid för alla skolor. Det innebär att de flesta skolor står inför en mer komplex uppgift i att arbeta med elevers läsutveckling. Detta gäller i synnerhet skolor med större socioekonomiska utmaningar.

Intervjuer med lärare och rektorer i resurssvaga områden där en stor andel av eleverna har andra modersmål visar att det finns utmaningar med att upprätthålla och höja ambitionsnivån i undervisningen, särskilt när många elever saknar åldersadekvat ordförråd eller inte känner till vanliga uttryck.

Samtidigt arbetar många av dessa skolor aktivt för att stärka elevernas läsning, bland annat genom att lyfta skolbiblioteket, använda fritidshemmets möjligheter och samarbeta med vårdnadshavare kring vikten av läsning. Därutöver lyfter många av de tillfrågade rektorerna vikten av en förskola av hög kvalitet och dess betydelse för barns språkutveckling.

– Läsning och språk är avgörande för barns utveckling. Den nationella data vi lyfter i den här studien visar på en långsiktig utveckling som är oroande, även om den är några år gammal. Det finns senare mätningar som indikerar att trenden har avstannat. Just nu genomförs flera stora reformer, bland annat nya läro- och kursplaner, för att stärka elevers tidiga läs- och språkutveckling. Det blir viktigt att följa utvecklingen noggrant framöver, inte minst i de kommande Pirls- och Pisa-mätningarna, säger Arvid Hedlund, som är enhetschef på Skolverket.

Ta del av hela studien

Så här kan hem och skola stimulera läsning hos barn 

• Skolan kan göra skolbiblioteket till ett nav i en läsande skolkultur. Skolbibliotekarien kan i samarbete med lärare vara en del i undervisningen bland annat genom boksamtal.
• Skolan kan se till att skolbiblioteket alltid är bemannat och tillgängligt för eleverna både under skoltid och på raster.
• Skolan kan skapa olika inbjudande läsmiljöer utöver skolbiblioteket.
• Skolan kan se till att det finns regelbundna tillfällen till läsning, även på fritidshemmet.
• Skolan kan ta fram exempel på hur vårdnadshavare med enkla medel kan uppmuntra barnens läsning.
• Både skola och vårdnadshavare kan ta del av Skolverkets läslistor för olika stadier, hela vägen från förskolan till gymnasiet. Läslistorna ger tips på böcker för olika åldrar att läsa och samtala om i skolan och hemma.
• Vårdnadshavare och andra vuxna i barnens närhet kan gärna vara goda läsande förebilder och läsa där barnet ser, barn gör som vi gör.
• Vårdnadshavare kan försöka se till att det finns fysiska böcker, dagstidningar och tidskrifter lättillgängliga i hemmet.
• Vårdnadshavare och andra vuxna i barnens närhet kan besöka folkbiblioteken, särskilt under sommarlovet då risken för kunskapstapp finns.
• Vårdnadshavare och andra vuxna i barnens närhet får gärna berätta för barnen om vad de själva läser och på så sätt skapa nyfikenhet för läsning. Ställ gärna också frågor om det barnet läser i skolan och be dem berätta.
• Vårdnadshavare kan högläsa för barnet regelbundet, även när barnet själv kan läsa. Högläsning ger gemensamma läsupplevelser och utvecklar språk och ordförråd.

Om studien

I denna studie följer Skolverket upp hur möjligheterna att utveckla läsförmåga förändrats utifrån den internationella undersökningen Pirls (Progress in International Reading Literacy Study) 2001–2021 och en fallstudie på skolor med en hög andel elever med svagare socioekonomisk bakgrund.

Vid publicering av denna rapport är arbetet med Pirls 2026 pågående med planerad publicering hösten 2027.

Så här stödjer Skolverket skolors läsfrämjande arbete

Läslistorna ger förslag på litteratur som kan användas tillsammans med barn och elever. Det finns även ett tillhörande material för inspiration till högläsning och textsamtal. 
Läslistor - Skolverket

NCS uppmuntrar huvudmän, förskolor och skolor att arbeta aktivt med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling.
NCS - Skolverket

Ett väl fungerande skolbibliotek kan stärka elevers lärande, läsförmåga och nyfikenhet. Skolbibliotek - Skolverket