Årets El Niño kan få stora konsekvenser i en varmare värld

– El Niño kännetecknas av ett stort område med ovanligt varmt havsvatten, där en stor del av värmen överförs till atmosfären. Därför är det stor sannolikhet att en kraftig El Niño bidrar till ännu ett rekordvarmt år 2027, säger Martin Wadmark, klimatexpert på Världsnaturfonden WWF. 

El Niño är ett återkommande klimatfenomen i tropiska Stilla havet som påverkar vädermönster i stora delar av världen. När havsytan blir varmare än normalt förändras samspelet mellan hav och atmosfär, vilket kan påverka både temperaturer och nederbörd långt utanför området där fenomenet uppstår. 

Enligt amerikanska forskare vid USAs myndighet för havs- och atmosfärforskning, NOAA, började väderfenomenet utvecklas i tropiska Stilla havet i början av juni. Detta efter att ytvattentemperaturerna i regionen stigit kraftigt under den senaste tiden.  

NOAA varnar för att årets El Niño riskerar att bli mycket stark. 

– Ingen El Niño är den andra lik. Därför är det omöjligt att säga exakt hur kraftig den här kommer att bli och vilka konsekvenser den kommer att få. Klimatförändringarna gör det dessutom svårare att förutspå konsekvenserna av den här El Niñon eftersom den sker i en varmare värld än de tidigare , säger Martin Wadmark. 

Det senaste El Niño-året, 2024, är det varmaste som någonsin uppmätts. Årets El Niño befaras bli av ännu kraftigare kaliber, vilket riskerar att få stora konsekvenser för både klimatet och de som lever i de drabbade regionerna.  

 – Effekterna av El Niño ser olika ut i olika delar av världen. Sydamerikas västkust och delar av Afrika brukar drabbas av kraftiga skyfall och översvämningar, samtidigt som det kan bli väldigt torrt i till exempel norra Brasilien, Indonesien, Australien och Stillahavsöarna, säger Martin Wadmark och tillägger: 

– I dag kan vi förutse El Niño långt innan de värsta effekterna slår till. Det gör att vi kan hjälpa riskutsatta områden att förbereda sig och stärka sin motståndskraft.

WWF arbetar för att skapa lösningar för om och när katastrofer slår till. På Stillahavsöarna, där en kraftig El Niño ofta leder till torka, vattenbrist och stor påverkan på jordbruk, kan det handla om att se till att det finns vatten, mat och rätt utrustning till de som drabbas värst. Helt enkelt att få generella åtgärder för  klimatanpassning på plats, berättar Hanna Helsingen, chef för WWF Pacific.

– Vi har bland annat hjälpt till med vattentankar som kan lagra vatten inför torra perioder. Det handlar också om hur man förvarar och ransonerar mat, lite som man har jobbat i Sverige för att förbereda sig inför ett eventuellt krig, och vilka grödor man kan odla under torra perioder. På Salomonöarna jobbar vi med forskare för att ta reda på vilken mat som tål mest klimatpåverkan, både regn och torka, säger Hanna Helsingen.

WWF hjälper även till med att ta fram planer för Disaster Risk Reduction, DRR, som handlar om att identifiera samt minska sårbarheter och faror som kan leda till katastrofer. För WWF innebär det att stärka både samhällens och ekosystems motståndskraft.  

– Den större delen av klimatanpassning handlar om att till exempel restaurera mangroveskogar. Vi vet att områden där man har bevarat eller restaurerat mangroveskogar påverkas mindre av extremväder då de bland annat skyddar mot stormfloder och stranderosion, säger Hanna Helsingen.  

DRR kan också handla om att utbilda lokala brandstyrkor, stärka varningssystem vid översvämningar eller planera återuppbyggnad så att samhällen står bättre rustade inför framtida katastrofer.  

I Brasilien arbetar WWF bland annat med att se till att det finns brandmän på plats genom att stödja lokala brandstyrkor som snabbt kan hjälpa till i släckningsarbetet i Amazonas. Det förhindrar att små brandutbrott utvecklas till stora brandkatastrofer. 

FAKTA: El Niño och tipping points 

Trots att El Niño är ett naturligt förekommande klimatfenomen, kan dess konsekvenser bli mer omfattande i dagens varmare värld. När temperaturen i atmosfären och våra hav redan är hög, riskerar väderfenomen som El Niño att putta viktiga ekosystem över dess tipping points.  

Tipping points är kritiska trösklar i ett system, där en liten förändring kan orsaka stora och ofta oåterkalleliga konsekvenser. Sådana kritiska tröskelvärden riskerar nu att passeras i stora delar av världen. Ett exempel är i Amazonas där flera områden närmar sig en tipping point, vilket har gjort att torrperioderna förlängts och regnmängderna minskat.  

Ett annat exempel är Stora barriärrevet utanför Australien, där man redan har märkt av stora konsekvenser. Under den senaste El Niño 2024 drabbades revet av den mest omfattande korallblekningen någonsin. Detta till följd av rekordhöga havstemperaturer i regionen – de högst uppmätta på 400 år. 

Korallrev är oaser av sjudande liv och kan beskrivas som havets regnskogar. Trots att de bara utgör 0,1 procent av haven yta producerar de en fjärdedel av fisken i haven. En massdöd av koraller får därför stora konsekvenser för Stilla havets ekosystem, arter som lever där och för de hundratals miljoner människor som bor vid kusterna. 

Läs mer om tipping points här. 

FAKTA: El Niño 

El Niño uppstår när ytvattnet i centrala och östra tropiska Stilla havet blir varmare än normalt. Då rubbas samspelet mellan hav och atmosfär, vilket kan påverka vädermönster i stora delar av världen. Vid El Niño försvagas passadvindarna som normalt blåser från öst till väst längs ekvatorn. Det gör att varmt ytvatten kan röra sig österut över Stilla havet. 

El Niño är inte en enskild väderhändelse, utan ett naturligt klimatfenomen som varierar i styrka från gång till gång. I en varmare värld kan effekterna bli mer omfattande. El Niño bidrar ofta till högre global medeltemperatur, och när haven och atmosfären redan är varmare kan extrema väderhändelser få större genomslag. Konsekvenserna kan bland annat innebära: 

• Intensivare värmeböljor som påverkar människor och natur. 

• Mer torka som ökar pressen på vattenförsörjning och jordbruk. 

• Kraftigare regn och översvämningar som kan skada samhällen och infrastruktur. 

• Varmare hav som stressar marina ekosystem och kan bidra till korallblekning. 

• Ökad sårbarhet för utsatta samhällen som redan påverkas av extremväder. 

Läs mer om väderfenomenet El Niño här.  

FAKTA: WWF Sveriges arbete i Bolivia under El Niño 2024  

Under det senaste El Niño året 2024 drabbades Amazonas av den värsta brandsäsongen på över två decennier. WWF Sverige svarade med att gå in med en miljon kronor till WWF Bolivia, som förlorade 12 miljoner hektar mark under brandkatastrofen. 

Pengarna gick till arbete med urfolk i regionen för att stärka lokalsamhällens kapacitet att hantera och förebygga bränder, samt att förbättra vården för vilda djur som skadats i bränderna. Lokala brandmän utbildades samt fick utrustning och urfolkskvinnor utbildatutbildades i riskhantering.  

Läs mer om WWF Sveriges arbete i Bolivia här.