Inför en vattenminister efter valet – är allvar nu

I vintras varnade FN för att världen är på väg mot en vattenkollaps. Det är inte svårt att förstå varför. Överkonsumtion och intressekonflikter påverkar både mängden vatten och kvaliteten på vattnet. Samtidigt har klimatkrisen en tydlig påverkan på vattencykeln, med allt från torka till översvämningar som förstör vattenledningar och gör dricksvattnet smutsigt.

Även i Sverige ser vi tydliga tecken på hur vattenkrisen är här för att stanna. För andra året i rad är dricksvattentäkterna låga på flera håll i landet, med återkommande uppmaningar om att spara på vattnet. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har varnat för risk för vattenbrist i Skåne, Blekinge, Gotland, Kalmar, Jönköping, Kronoberg och Västra Götaland.

Även när vi inte ser lika tydliga tecken på vattenkrisen i Sverige så finns den alltid där, likt klimatkrisen. Vattenkrisen är global och har inga landsgränser. Inget land är immunt, precis som inget land kan undgå att påverkas av hur världsekonomin ser ut.

Om det blir mindre tillgång till vatten i andra delar av världen resulterar det i sämre skördar och högre matpriser. Det påverkas även Sverige av. Ta bara kaffepriserna som exempel. Kaffet blir dyrare i svenska matvaruaffärer om det är ett dåligt år för kaffeodlare i exempelvis Sydamerika.

Tillgång till rent vatten utgör även grunden för den globala utvecklingen. Det är människor som redan lever i fattigdom och utsatthet som drabbas hårdast av brist på rent vatten. Det leder bland annat till sämre möjligheter att försörja sig, vilket fördjupar fattigdom och ojämlikhet. Flickor och kvinnor drabbas hårdast, eftersom de oftast ansvarar för att hämta vatten när tillgång till det saknas i närheten av hemmet. Det är ett tungt ansvar som kan vara mycket tidskrävande och påfrestande för kroppen.

För att visa att Sverige tar vattenkrisen på allvar behöver det införas en vattenminister efter höstens riksdagsval. I dag faller ansvaret för vattenfrågor mellan stolarna. Sex statliga myndigheter, 21 länsstyrelser, fem vattenmyndigheter och flertalet departement delar i dag på ansvaret på nationell nivå. Även i Sveriges internationella arbete spänner vattenfrågor över flera departement och ministrars ansvarsområden – från bistånd och global hälsa till klimatanpassning, livsmedelsförsörjning och ekonomisk utveckling. Utan ett tydligt politiskt ansvar och samordning blir det svårt att säkerställa att vattenperspektiv får den tyngd som krävs i såväl inrikes- som utrikespolitiken.

En vattenminister kan sammanlänka nationella vattenfrågor med internationella åtaganden i Sveriges bistånd, just eftersom vattenkrisen inte har några landsgränser och för att hjälpa de som drabbas hårdast.

I WaterAids och Svenskt Vattens nya vattenmanifest till Sveriges framtida vattenminister, Allt börjar med vatten, listas fem krav som vederbörande bör prioritera efter höstens riksdagsval:

1. Öka stödet till vatten, sanitet och hygien i biståndet. Utan satsningar på vatten, sanitet och hygien blir det svårare för Sverige att nå internationella mål inom till exempel jämställdhet, global hälsa och klimatanpassning. Vatten, sanitet och hygien bör därför ses en grundkomponent som maximerar effekten av Sveriges bistånd och bidrar till flertalet mål samtidigt. Investeringarna leder till snabba resultat och ger upp till 21 gånger mer värde än vad de kostar.

2. Prioritera vatten som en central del i arbetet med klimatanpassning. Investeringar i vatteninfrastruktur minskar sårbarheten för torka och översvämningar, och stärker effekten av andra klimatsatsningar – både i Sverige och internationellt.

3. Satsa på vatten, sanitet och hygien för bättre hälsa och stärkta rättigheter. Tillgång till rent vatten och fungerande toaletter är avgörande för att människor ska kunna leva, arbeta och ta del av utbildning. Det handlar om mänskliga rättigheter.

4. Investera i hållbara system och starkare styrning. Utan fungerande system, förvaltning och långsiktig finansiering riskerar insatser att tappa effekt över tid. I Sverige behöver investeringstakten öka med ungefär tio miljarder kronor per år – och i många andra delar av världen är behoven ännu större.

5. Integrera vatten i arbetet för jämställdhet. Brist på rent vatten drabbar flickor och kvinnor särskilt hårt, eftersom det oftast är de som ansvarar för att hämta rent vatten i de samhällen som saknar tillgång till rent vatten. Flickor och kvinnor behöver även goda möjligheter att kunna sköta sin menshälsa hemma, i skolan och på arbetet i form av fungerande toaletter och möjlighet att tvätta händerna. Därför måste vatteninsatser vara en självklar del i biståndsarbetet för ökad jämställdhet.

Oavsett hur utfallet blir i höstens riksdagsval, behöver en vattenminister ingå i nästa regeringsförklaring för att ge vattenfrågor en större tyngd i svensk inrikes- och utrikespolitik. Ansvaret för vattenfrågor kan inte fortsätta falla mellan stolarna när det är vårt viktigaste livsmedel och grunden till allt liv.

Anna Nilsdotter, generalsekreterare WaterAid

Debattartikeln publicerades först i Aftonbladet.